Laget framför Jaget – lagsammanhållning

Jag får ibland frågan om varför försäsongen eller lagsammahållningen inte går som det är tänkt. Varför det är dålig närvaro, varför laget inte drar åt samma håll som ni ledare tycker, varför ni inte har den dynamik ni vill ha. Och jag ställer alltid frågan tillbaka.
”Hur är det tänkt?” Och får alltid svaret att
”Vi gör som förra året, med samma upplägg, samma intervall och samma teambuildande aktiviteter.”
”Hur då?” frågar jag
”Jo vi har en teambuildinghelg och så. Vi springer intervaller, tränar styrka på försäsongen.”

Nej, säger jag. Det räcker absolut inte med en teambuildinghelg. Det är kontinuitet och stabilitet som krävs för att bygga lag. Att bygga lag och samhörighet sker året runt, säsongen igenom och startar med dig själv som ledare och spelare. Jag fascineras otroligt av lag och målsättningar. Varför går det inte som vi vill ibland? Varför blev det på det ena eller det andra sättet? Vad är lagsammanhållning? Varför klickar det i vissa lag och i andra inte? Vilket mål har ni satt för försäsongen?

Och varför drar era aktiva inte åt samma håll?

När säsongen börjar lida mot sitt slut så vill vi inte att någon spelare i laget skall sluta. Det borde vara målet för alla lag. Men några kanske slutar, en del blir uppflyttade i andra lag i föreningen och en del blir värvade till andra föreningar. Det man skall känna till när man har med människor att göra är att frågan om att duga alltid är där. Varför får han eller hon och inte jag? Kommer någon ta min position i laget vid nytillkomna spelare och vad händer om en person som haft en viss position eller roll slutar. Att bagatellisera detta och säga att tiden har sin gång eller att ”din tid kommer” är inte ett bra sätt att hantera en spelare på. Man måste vara väldigt konkret i sin kommunikation. Och så fort det sker en förändring i gruppen så förändras dynamiken. Vi börjar om och behöver jobba tillsammans.

Det finns några kritiska karriärövergångar inom idrotten och det är från barn/ungdom till junior. Från junior till vuxen/elit och från elit till att sluta. Allt detta behöver föreningar ha kunskap om för att göra övergångarna så smidiga som möjligt. Och hjälpa individen. Varför tror ni att unga talanger misslyckas? Jo, för att de trots att de är superduktiga inte är redo och som förening hjälper man inte dom förman förstår inte. Vad händer med en talang som varit mest framstående i sin åldersgrupp under flera år, som lyfts upp till ett herrlag/damlag och då inte är mest framstående längre. Hjälper ni föreningar dessa?

Detta är inte typiskt för unga idrottare. Detta gäller för de flesta människor. Att duga. Bli lyssnade till och att känna sig kompetenta.

Åter till frågan om lagsammahållningen. Hur ofta omvärderar ni ledare ert kontrakt med er själva om vilken ledare ni vill vara? Har ni ett kontrakt eller filosofi? Har ni inte det tycker jag det är dags att skaffa sig det. Så ni vet om ni kanar av vägen för om man skall leda ett lag med en massa olika individer så behöver man veta vad man gör. Det är ni som sätter er prägel på träning flera dagar i veckan. Det är ni som kanske kommer att vägleda dem i andra frågor som inte bara rör idrotten. Och då får jag ibland höra att lagsammahållningen i gruppen inte är bra. Och man brukar skylla på både det ena och det andra. Han/hon gör si eller så. Vi har inte haft tid för teambuilding. Vi har prioriterat bort teambuilding. Två spelare har inte dragit jämnt mm mm. Flera olika förklaringar till varför lagsammanhållningen inte varit bra. Då tänker jag – vilken roll har du som tränare och ledare? Jo…här är några.

Tränarens roll:
Kommunikationen är viktig.  Den behöver först och främst vara öppen och effektiv för att främja lagsammanhållningen.
– Effektiv kommunikation
Alla behöver vara bekväma med att uttrycka sina tankar och funderingar. Att alla öppet vågar beskriva vad man tycker eller känner, specificera den känslan man har och vilka förändringar du vill ha och vad du tror kommer att ske om du får till dessa förändringar. Tränarna behöver se till så att alla är med på tåget. Att man är dedikerad för uppgiften men också att man är dedikerad för att vara i gruppen och vara i relation med de andra. När tränarna pratar om uppgiften och de sociala utmaningarna och alla förstår dessa så kommer det bidra till ökad lagsammanhållning. Att som idrottare inte få veta varför man skall göra en viss övning eller springa intervaller osv tyder på dålig kommunikation. Har ni som ledare varit tydliga med målet? Kommunikation kan vara annat också. Hur normmedveten är du som tränare? Vilken jargong har du själv som tränare? Tänk efter vad du säger innan du säger det. Vilka uttryck använder du dig utav? Är alla i laget inkluderade eller är någon inte med? Vem är du? Vad gör du? Hur pratar du?

– Förklaring av individuella roller i lagets framgång
Tränarna behöver ha ett förhållningssätt mot individen i laget att visa för denne att var och en har ett unikt bidrag till gruppen. Att alla är viktiga och att dennes bidrag kommer öka lagets framgång. Detta gäller även staben i laget. När då sedan individen förstår de olika rollerna i laget och helheten så kan individen börja känna med laget. Ett trick är att vid vissa tillfällen tilldela spelare andra positioner än vad de är vana vid. Som att säga ”Gå några mil i hans skor.” för att få lite uppmärksamhet kring allas bidrag. Det visar att man även bryr sig om varandras ansträngning om man förstår vad den personen jobbar för. Och var tydliga med positioner, lagkaptener och rollfördelning väldigt tidigt. Redan på försäsongen.

– Mål och gruppmål
Om man sätter upp specifika, utmanande mål så har det en positiv inverkan och effekt både på individen och grupprestationen. Mål gör att laget fokuserar och ger laget en känsla av överenskommelser. När laget når målen vill man att de skall uppmuntra varandra att sträva efter nya mål. Målen behöver vara tydligt definierade för att även gynna eller utveckla lagsammanhållningen ytterligare. Dessa mål skall hellre vara prestationsbaserade än resultatbaserade. Gruppmålen skall alltså inte handla om poäng utan om prestation, något som kan mätas i anträngning. Individuella mål är givetvis oerhört viktigt också men inte just för lagsammanhållningen.

– Undvik överdriven spelaromsättning
Man har sett att lagsammanhållningen minskar när det är stor spelaromsättning. Om detta sker kan man be de som varit med länge i laget att hjälpa till med integrationen av nytillkomna så de känner sig välkomna. Vid varje bortfall el nytillkommen ledare el spelare så börjar grupprocesserna om. Det tar energi. Har ni mentorer i era lag, eller faddrar?

– Ha schemalagda lagmöten
Under säsongen behöver tränaren planera in lagmöten. På dessa möten behöver alla kunna prata öppet, ärligt och konstruktivt och beskriva sina positiva och negativa känslor. Man kan på detta sätt lösa interna stridigheter och mobilisera kring varför man är där och skapa energi. Man kan prata om olika saker. Hur vi lär oss av våra misstag, omdefiniera mål el delmål och prata om vårt beteende som spelare eller medlem av laget. Även om det inte finns några konflikter just vid tillfället så är det viktigt att samlas ändå. Man kan ha övningar som går ut på att man berättar vilka olika egenskaper man gillar med varandra för att stärka varandra. Teambuilding. Ha respekt och empati för varandra. Om det är tyst på era möten behöver ni fundera på varför det är tyst.

– Lär känna lagets klimat
Tränaren måste känna till lagets klimat. Tränaren behöver ha vetskap om vilka som har hög status i laget och hur relationerna ser ut. Hittar man dessa kan man dra nytta av dessa individer för att kommunicera mellan sig själv och laget. Man kan använda sig av spelarråd el informella ledare. Lagkaptener hittar ni ofta här.

– Lär känna andra
Man behöver lära känna varandra. Vilka roller som finns och vilka behov olika individer här. Låt individerna avslöja något om sig själva. Detta för att lära känna varandra på ett annat plan än bara som lagmedlemmar. Kanske någon erfarenhet som man har el något man gjort. Detta för gruppen närmare varandra.

Så! Hur ser ert ledarkontrakt/ledarfilosofi ut?

Kramas mycket <3

19 juli, 2018Permalink

Lagsammanhållning och social maskning

Jag får ibland uppdraget att hålla i lagsamlingar. Mitt uppdrag brukar vara från tränaren:
”Vi behöver ha en teambuildinghelg för att svetsa samman gänget!”

Nej, säger jag. Det räcker absolut inte med en teambuildinghelg. Det är kontinuitet och stabilitet som krävs för att bygga lag. Att bygga lag och samhörighet sker året runt, säsongen igenom och startar med dig själv som ledare och spelare. Jag fascineras otroligt av lag och målsättningar. Varför går det inte som vi vill ibland? Varför blev det på det ena eller det andra sättet? Vad är lagsammanhållning? Varför klickar det i vissa lag och i andra inte?

Det är givetvis en komplex och mycket svår fråga egentligen men jag tror att vi behöver lära känna varandra först. Vi kommer inte att gilla alla. Och vi behöver ha en öppen och rak kommunikation.

När säsongen börjar lida mot sitt slut så vill vi inte att någon spelare i laget vill sluta! Det borde vara målet för alla lag. Jag skall nu prata om något som heter social maskning. Man ser det ganska ofta faktiskt, fastän man inte tänker på det. Det är helt mänskligt och väldigt intressant.

Både på elitnivå och bredd eller ungdomsnivå sker det social maskning.

Social maskning är när man som aktiv inte ger allt i varje given situation.

Varför uppstår social maskning?

  • man vill som utövare inte riskera att dra ett tyngre lass än övriga gruppmedlemmar. ex. ”Varför skall jag ta den löpningen när jag inte tror/ser att min lagkompis gör det?”
  • man sparar sitt bästa tills man är tvungen att jobba och anstränga sig själv. ex. ”Jag väntar tills min tränare säger till mig att gå in 100%”
  • man litar på andra i gruppen bättre i den aktuella uppgiften. ex. ”Spelare XX brukar alltid göra det eller det. Han eller hon får fortsätta göra det!”
  • man är av naturen lat och tror sig kunna gömma sig i massa. ex. ”Varför skall jag göra detta?”
  • man litar på att stjärnspelaren i gruppen skall göra jobbet (om en sådan finns) ex. ”Tränaren pratar så gott om Spelare XX så han eller hon får göra det. Han eller hon är ju så bra…”

Social maskning kan öka vid några av följande förhållanden:

  • den aktives bidrag till gruppen kan inte bli bedömd oberoende av gruppen.
  • uppgiften känns inte meningsfull, man vet inte varför man utför uppgiften.
  • den aktives personliga delaktighet el involvering är låg. Man får inte vara med och säga sin mening. Man får inte vara delaktig i beslut. Eller bara några få utövare i gruppen får vara med och fatta beslut.
  • de övriga i gruppen förväntas prestera bra och anstränga sig mycket. T.ex tränare har pratat om vissa spelare framför gruppen. Att han eller hon betyder mycket. Social maskning blir påtaglig då resterande lag väntar på att denne skall prestera.
  • man tror att man möter en svagare motståndare. Det klassiska…att ställa in skorna.
  • man känner att det man bidrar med är överflödigt. Att ingen bryr sig ändå.

För att minimera detta så måste man som tränare försöka framhäva varje persons speciella bidrag. Att alla blir sedda och känner sig unika. Detta sker redan i rollsökningsprocessen tidigt på säsongen i varje ny lagkonstellation och fortsätter sedan resten av säsongen. Ingen får lämnas utanför. Och här tänker jag att det är i målsättningarna för säsongen detta sker med de individuella målen. Är målen SMARTa för individen på den nivån och sammankopplar vi dem med lagets mål? Uppföljning bör hela tiden göras genom individuella samtal t.ex. Och sist men inte minst så är det viktigt att öka lagsammanhållningen.

Jag tror att man uppnår sina målsättningar och minimerar social maskning genom att ha hög lagsammanhållning – men även det är komplext. Det går även att mäta. Man tittar på sig utifrån en begreppsmodell.

– Individens attraktion till gruppen – uppgift:
”Hur involverad är jag i laget? Har jag en tydlig roll?” Här finns lagets uppgift, mål och vilka metoder som vi använder. Individuell måluppfyllnad.”Vill jag vara med här? Tror jag på detta?”
– Individens attraktion till gruppen – socialt:
”Är jag accepterad? Vill jag vara med dessa spelare även utanför planen?” Också något som grundar sig redan i början av säsongen och bör då växa sig starkare el vara på samma nivå under säsongen.
– Gruppintegration – uppgift:
”Är vi ett sammanhållande lag?” ”Har gruppen tydliga mål, uppgifter och metoder?” ”Tror jag på att vi kommer att klara uppgiften” Har vi realistiska mål?
– Gruppintegration – socialt:
”Är vi en grupp utanför planen?” ”Vill vi träffas utanför planen?” ”Är alla med?”

Hur kan man öka lagsammanhållningen?
Tränarens roll:
Kommunikationen är viktig.  Den behöver först och främst vara öppen och effektiv för att främja lagsammanhållningen.

– Effektiv kommunikation
Alla behöver vara bekväma med att uttrycka sina tankar och funderingar. Att alla öppet vågar beskriva vad man tycker eller känner, specificera den känslan man har och vilka förändringar du vill ha och vad du tror kommer att ske om du får till dessa förändringar. Tränarna behöver se till så att alla är med på tåget. Att man är dedikerad för uppgiften men också att man är dedikerad för att vara i gruppen och vara i relation med de andra. När tränarna pratar om uppgiften och de sociala utmaningarna och alla förstår dessa så kommer det bidra till ökad lagsammanhållning. Lagmedlemmarna i gruppen blir då mer öppna mot varandra och ställer upp mer, pratar mer och lyssnar mer.

– Förklaring av individuella roller i lagets framgång
Tränarna behöver ha ett förhållningssätt mot individen i laget att visa för denne att var och en har ett unikt bidrag till gruppen. Att alla är viktiga och att dennes bidrag kommer öka lagets framgång. Detta gäller även staben i laget. När då sedan individen förstår de olika rollerna i laget och helheten så kan individen börja känna med laget. Ett trick är att vid vissa tillfällen tilldela spelare andra positioner än vad de är vana vid. Som att säga ”Gå några mil i hans skor.” för att få lite uppmärksamhet kring allas bidrag. Det visar att man även bryr sig om varandras ansträngning om man förstår vad den personen jobbar för.

– Utveckla stolthet i subgrupper
Det finns naturligt med subgrupperingar i lag. Det kan samlas kring positionerna. T.ex backarna för sig, målvakterna för sig, anfallare osv. De behöver få känna stolthet över sin position och insats. Man behöver känna att man betyder något i den positionen man har.

– Sätt upp utmanande gruppmål
Om man sätter upp specifika, utmanande mål så har det en positiv inverkan och effekt både på individen och grupprestationen. Mål gör att laget fokuserar och ger laget en känsla av överenskommelser. När laget når målen vill man att de skall uppmuntra varandra att sträva efter nya mål. Målen behöver vara tydligt definierade för att även gynna eller utveckla lagsammanhållningen ytterligare. Dessa mål skall hellre vara prestationsbaserade än resultatbaserade.

– Uppmuntra gruppidentiteten
Det är viktigt att känna att man har en gruppidentitet för att öka lagsammanhållningen. Det skall tränaren uppmuntra till. Det kan vara lagjackor som alla bär eller annat som visar att de är en helhet tillsammans.

– Undvik mindre sociala grupper
Subgrupper såsom backar, anfallare el andra typer av grupper är inte samma sak som formering av sociala smågrupper. Man vill undvika dessa smågrupper för de ger bara fördel till några få. Dessa grupper kommer oftast till när laget förlorar eller när några få inte känner att deras behövs är mötta. Eller när tränaren behandlar spelare olika. Tränaren måste snabbt hitta orsaken till att dessa sociala smågrupper bildas och bryta upp dem då det förstör laget mer än gör nytta. Det kan man göra genom att byta rumskompisar på resor om det är resande lag. Men att hitta dessa grupperingar snabbt behövs.

– Undvik överdriven spelaromsättning
Man har sett att lagsammanhållningen minskar när det är stor spelaromsättning. Om detta sker kan man be de som varit med länge i laget att hjälpa till med integrationen av nytillkomna så de känner sig välkomna. Vid varje bortfall el nytillkommen ledare el spelare så börjar grupprocesserna om. Det tar energi.

– Ha schemalagda lagmöten
Under säsongen behöver tränaren planera in lagmöten. På dessa möten behöver alla kunna prata öppet, ärligt och konstruktivt och beskriva sina positiva och negativa känslor. Man kan på detta sätt lösa interna stridigheter och mobilisera kring varför man är där och skapa energi. Man kan prata om olika saker. Hur vi lär oss av våra misstag, omdefiniera mål el delmål och prata om vårt beteende som spelare eller medlem av laget. Även om det inte finns några konflikter just vid tillfället så är det viktigt att samlas ändå. Man kan ha övningar som går ut på att man berättar vilka olika egenskaper man gillar med varandra för att stärka varandra. Teambuilding.

– Lär känna lagets klimat
Tränaren måste känna till lagets klimat. Tränaren behöver ha vetskap om vilka som har hög status i laget och hur relationerna ser ut. Hittar man dessa kan man dra nytta av dessa individer för att kommunicera mellan sig själv och laget. Man kan använda sig av spelarråd el informella ledare.

– Lär känna andra
Man behöver lära känna varandra. Vilka roller som finns och vilka behov olika individer här. Låt individerna avslöja något om sig själva. Detta för att lära känna varandra på ett annat plan än bara som lagmedlemmar. Kanske någon erfarenhet som man har el något man gjort. Detta för gruppen närmare varandra.

Kramas mycket <3

 

7 januari, 2018Permalink

Motivation och prestation

Vikten av att förstå sina spelare.

Varför agerar vissa spelare på ett visst sätt i en viss situation? Hur lär man sig förstå sina spelare och ge dem det dem behöver i olika situationer? Hur viktigt är det att känna sina spelare för att förstå vad de går igenom?

Jag säger – avgörande!

Vi kan ha spelare i lag eller individuell idrott som tappar motivationen, som agerar irrationellt i dina ögon eller som drivs av vissa moment och levererar på en väldigt hög nivå även under hög anspänning och stress. Och vissa som nästan får blackout i situationer med hög anspänning och stress. Det är komplexa ämnen. Men du som tränare tillsammans med dina spelare behöver jobba tillsammans i detta.

Jag har djupdykt i motivationsämnet i min utbildning och det finns inte ett entydigt svar på frågan om varför det blir som det blir. Men det jag vet är att det kan bero på många olika saker att man tappar motivationen. Jag har fastnat bl.a. för Deci och Ryans self-determination theory. Denna teori har hjälpt mig att se mönster med bla. motivation. Det är en av världens mest använda motivationsteorier. Enligt self determination theory finns det olika grader av motivation:

Yttre motivation – man gör något för att få en belöning eller kanske undvika bestraffning av någon.
Introjicerad motivation – man gör något för att uppnå belöning eller undvika bestraffning som man själv kan sätta press på sig själv inom. Som t.ex. skuldkänslor. Att om jag inte går till träningen så kommer andra bli drabbade.

Integrerad motivation – man gör något för att det är rätt enligt värderingar som man har eller sin ideala självbild.

Inre motivation –  man gör något för att man tycker att det är intressant, roligt och stimulerande.
Self-determination theory utgår från att det finns tre generella behov hos människor. Det är att känna sig kompetentautonom/självbestämmande och känna social samhörighet. Beroende på hur mycket detta är uppfyllt desto mer inre motivation känner man förenklat beskrivet.

Jag har lyssnat till flertalet vuxna som gett belöningar i form av pengar för gjorda mål. Eller skärmtid vid datorn om barnet går på träningen. Det är en yttre belöning man ger här och spelaren tränar eller levererar mål för att få belöning. Detta är den minst hållbara motivationen i längden för när belöningarna uteblir så dalar motivationen. Man vill sträva efter att spelaren känner inre motivation vilket betyder att man gör något för att man tycker det är intressant, roligt och stimulerande för en själv.

För att då hjälpa en spelare att skapa den inre motivationen så är ett sätt att jobba med det att jobba enligt Deci och Ryans self-determination theory.

Som ledare kan du påverka motivationen direkt hos dina spelare bara genom din egen attityd. Är du distraherad, sur eller inte på topp så märker spelarna det med en gång om du inte är väldigt duktig på att spela teater. Är du glad, positiv och inbjudande, ger valmöjligheter till dina spelare och ibland bryter av med roliga aktiviteter så kan du förändra spelarnas motivation.

Enkla saker för att jobba med de tre behoven autonomi/självbestämmande, kompetens och social samhörighet är att i det autonoma bjuda in till att spelarna får känna sig delaktiga. En känsla av valfrihet, frivillighet och självbestämmande. Att bete sig i linje med sina värderingar och intressen. Att uppmuntra till att testa och vara nyfikna. Att lyssna på alla och respektera alla. Att man uppmuntrar ansträngningen att åstadkomma något och inte bara resultatet.

För att en spelare skall känna sig kompetent så behöver man vara tydlig med vad som skall göras så att spelaren inte blir orolig för att han eller hon inte är på rätt väg. Att man som tränare och spelare sätter mål som är realistiska. Både gemensamma mål och individuella mål. Utan mål är det väldigt svårt att känna sig kompetent. Märker man som tränare att en övning eller taktik inte fungerar just nu så gå tillbaka till det de kan och utveckla det vidare tills ni når målet. En spelare behöver känna att han eller hon lyckas. Ge lämpliga utmaningar. Positiv och konstruktiv feedback är viktigt här.

När det gäller den sociala tillhörigheten så behöver spelaren känna att han eller hon är en del av gruppen. Visa empati, värme och acceptera känslor. Att känna närhet och koppling till andra människor, att man bryr sig om andra och att andra bryr sig om mig. Att man både som tränare, spelare och förälder visar både empati och förståelse för varandra och att spelarna känner sig accepterade för de dem är. Att det inte är bara målen som räknas i en match utan att man kan fokusera på andra saker som hur det varit i laget. Har vi varit trevliga mot varandra i gruppen. Har vi berömt varandra på olika sätt. Har vi berömt våra ledare. När vi kommer upp i åldern så behöver även tränarna få höra att de gör bra saker. Varför inte berätta för sin tränare att man tyckte om övningen. Eller att man kände sig glad under matchen eller träningen.

Man kan även tänka på följande då man vill påverka motivationen.

Att vi deltar i aktiviteter och idrott kan ha flera olika anledningar. Vi kan ha motiv som vi delar med andra men vi kan också ha personliga motiv. Motivation är föränderlig och ändras över tid. Det som du kände för ett år sedan kanske du inte känner idag.

Mitt råd till er är att kommunicera, lära känna och försöka utvärdera hur era spelare är kontinuerligt.

Människan är komplex och det är med den vetskapen vi bör leda varandra framåt.

När spelare motiverar varandra.

Kramas mycket <3

 

 

22 oktober, 2017Permalink

Ledarskapsfilosofi

Min ledarskapsfilosofi

Har ni skrivit ner er ledarskapsfilosofi? Om inte är det dags att göra det. Detta för att veta om du är på rätt väg eller om du irrat bort dig. Stäm av ditt ledarskap med jämna mellanrum. Gärna efter varje träning, match eller samtal med dina spelare.

1. Allas rätt att vara med. Det mest självklara. 
Alla har rätt att känna att de får vara med och uttrycka sin åsikt. Du som ledare har ansvaret tillsammans med dina spelare att uppnå detta. Lyssna, reflektera och förändra. Säger en spelare att han eller hon är redo att ta ett steg till. Tro på din spelare. Ge en utmaning. Ge förtroende. Det finns inget som kan förstöra så mycket som att inte visa att du litar på din spelare.

”De kommer glömma det du sa, de kommer glömma det du gjorde men de kommer aldrig glömma hur du fick dem att känna sig.”
– Maya Angelou

 

Mina minsta. Glädje och förvätningar.
Glädje och förväntningar.

2. Se talang i alla individer. Leta inte talanger.
Försök att se bortom idrottaren. Alla har något unikt. De som kommer att lyckas har jobbat mycket med sig själva. De försöker sannolikt bevisa sin plats varje dag. Låt alla utvecklas.

”En ledare är den som vet vägen, går vägen och visar vägen”
– John Maxwell

3. Låt de idrotta på sina villkor.
Ibland måste man låta spelarna idrotta på sina villkor. Det handlar mycket om motivation. De kommer inte att göra en bra träning eller match om de inte känner motivation. Ta tillfället och prata när du ser detta. Det handlar inte om det idrottstekniska i dessa situationer utan om människan bakom idrottaren.

”Förtjäna ditt ledarskap varje dag”
– Michael Jordan

4. Se alla individer på varje träning. Alla behöver höra något positivt. Glöm inte er själva som ledare.
Tänk att inte få höra ett snällt ord eller något pepp träning efter träning eller match efter match. Försök att se det lilla. Går en svår passning fram eller lyckas utövaren med något som de tränat på så låt han eller hon få höra det. Uppmuntra ansträngningen. Hitta något hos varje spelare. Som människa vill du bli sedd, bli älskad och bli lyssnad till. Det finns fantastiska drivkrafter och motivation i vissa men utan glädje skulle det inte fungera. Ge en klapp på axeln.

”Människor som lyfter världen framåt och uppåt är de som uppmuntrar mer än kritiserar”
– Elizabeth Harrison

5. Låt utvecklingen styra. Lyft de som behöver utmaning.
I vissa perioder kommer det inte vara läge att göra vissa saker. Se dem för där de är i sin utveckling just nu. De kommer ha upp- och nedgångar. Man har det själv som tränare. Då kan det vara rent förkastligt att öva in ny svår teknik. De kan bli oroliga och inte känna sig kompetenta. Vissa spelare kan behöva morötter och vissa kan bara behöva vara. Det enda de inte behöver är piskor. Lyft de som behöver en större utmaning. De är inte stöpta i samma form. Låt utvecklingen styra.

”Jag ensam kan inte förändra världen men jag kan kasta en sten i vattnet som skapar många ringar.”
– Moder Theresa

 

Mitt äldsta lag. Mina hjältar. Ger mig massor med energi.
Mina hjältar.

6. Låt dem bestämma delar av träningen. Lyssna på deras önskemål och låt dem vara kreativa.
Alla behöver leka ibland. Gör oväntade saker på träningarna. Låt dem vara små ibland. Discokull kan bryta varenda allvarlig min. Doppboll och legobyggande också. Låt de vara kreativa och få bestämma. De gånger jag frågat vad de vill göra har det inte helt oväntat varit lekar. Ställ in en träning och laga mat. Eller köp ingredienser till tårtor och låt dem baka. De kommer i sinom tid få sin beskärda del av allvar. De kämpar varje dag för sin skola. De kommer kämpa för sina arbeten och senare sina familjer. Några kommer att få det tuffare än andra. De behöver kreativitet och enkelhet. De kommer att kunna lösa problem med sin kreativitet. Om man hela tiden talar om vad de skall göra tappar de kreativiteten. Lår dina spelare vara delaktiga i verksamheten. Det är för deras skull du bör vara där. Att du själv känner tillfredställelse i personlig utveckling är en bonus.

”Det är otroligt vad du kan åstadkomma när du inte bryr dig om vem som får äran”
– Harry S Truman

7. Se deras olikheter som en styrka och inte en svaghet. 
Ibland är vi snabba på att tala om hur vi vill att alla skall vara och göra. Ledare är speciellt duktiga på detta då vi ser framför oss ett visst spelsystem eller hur vi skall bedriva fys. Alla är inte bra på allt och kan inte passa in i denna form och låt det vara så. Låt de vara olika. Deras olikheter kommer att göra dem till ett starkare lag och starkare individer. De måste tillåtas att vara sig själva. Det är olikheterna som gör oss starka och när de känner att allt är ok växer även deras självkänsla.

”Håll dina ögon på stjärnorna och dina fötter på jorden.”
– Franklin D Roosevelt

8. Le och skratta tillsammans.
Det är inte alltid självklart. Men sänd iväg ett leende och få ett tillbaka. Det är väldigt små medel att få en annan stämning i laget bara genom att le och skratta. Det äldre lag jag tränar önskar att ha musik på passen vi har. Det märks på tempot och energin på träningarna när musiken är igång. De sjunger med, det blir intensitet. Och de peppar varandra på ett annat sätt. Ingen är så bra på att känna av en stämning som barn och ungdomar. Är vi arga eller trötta och ledsna så märks det direkt. Och det blir som ett kollektiv i att vara ledsen eller arg då. Har du som ledare en dålig dag. Tänk på hur du kan jobba med det innan du går in på träningen.

”Döm varje dag, inte efter det du skördar, utan efter det du sår.”
– Robert Louis Stevenson

 

När de beskriver för varandra hur mycket de betyder för varandra...Då blir det lappar som varje spelare får.
När spelarna beskriver för varandra hur mycket de betyder för varandra…det har hjälpt dem mycket.

Kan jag hjälpa några av mina spelare att nå sina drömmar så har jag kanske gjort något bra. Har jag på detta sätt ovan lyckats få mina spelare att må bra så är det ändå viktigare. Har jag dessutom fått dem att växa som individer och om de har en tro på sig själva för dem de är då är jag nästan klar med min egen dröm.

Kramas mycket <3

16 oktober, 2017Permalink

Drömmar om utveckling

Tillbaka på en bana men en annorlunda bana. En bana som ger mig kraft och energi. Jobbar just nu uteslutande med utveckling, ledarskap och utbildning i Visby IBK. Har gått från att stå fyra-sex dagar i veckan på en innebandyplan till att nu vara stöd till ledare, jobba med lagutveckling och utbilda i olika ämnen. Jag lever min dröm på så sätt kan man enkelt säga.

Jag skall nu berätta om ett utvecklingsarbete som jag och den kommitté jag är ansvarig för, driver just nu. Ett arbete som tagit över ett år att sätta i verket. Som legat och växt fram hos mig och herrlagstränaren under många samtal. Och som vi presenterade för vår styrelse i maj i år. När jag och tränaren för herrlaget insåg att vi pratade om samma saker och i mun på varandra så var det dags att genomföra. Till vår hjälp tog vi SISU och en innebandy-och föreningskunnig idrottskonsulent.

Bakgrunden till allt detta är att innebandyn gjorde för drygt fem år sedan något som många väntat på. Man hade tagit fram en modell baserad på fakta och forskning om hur barn och ungdomsidrott skulle bedrivas.

Modellen som heter Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) handlar om barn och ungas idrottsutövande, träning, tävling och återhämtning, baserat på utvecklingsfaser kopplat till biologisk ålder snarare än kronologisk ålder. Svenska Innebandyförbundet har skapat en ny modell om hur man skulle träna barn och ungdomar så att de senare kan välja breddidrott eller att satsa på elit.

Föreningen har jobbat med denna utvecklingsmodell sedan den sattes i drift och under våren 2016 gjorde jag och min kommitté ett stort utvecklingsarbete som mynnade ut i Visby IBKs föreningsträd. Detta efter att under hösten 2015 skapat och grundat föreningen med policys, riktlinjer och handlingsplaner kring hur vi bedriver barn- och ungdomsinnebandy i föreningen, policys kring alkohol, tobak, droger, resor och social media samt handlingsplaner kring mobbning och kränkande särbehandling implementerades.

Föreningsträdet är ett paket av utbildningar, innebandyövningar och föreläsningar för spelare, ledare och föräldrar som skall följa med barnet och ungdomens utveckling. Från det att de börjar med idrotten i barnaår tills dess att de kliver över och bli juniorer och kanske senare spelar i ett representationslag eller på motionsnivå.

Vårt föreningsträd är tänkt att lägga grunden hos våra SPELARE att bli så bra människor och innebandyspelare som möjligt. Att hitta en nivå att spela på som passar den enskilde individen. Spelare utbildas i kost, vila och träning, de får prata värderingsfrågor för att skapa sammansvetsade lag utan att ge avkall på att vara en stark individ med bra självkänsla. De får i unga år lära sig att vara tillsammans i grupp och även veta hur unika de är. Föreningsträdet ger våra LEDARE stöd och förutsättningar att vara trygga i sin ledarroll och utvecklas som personer. Med många genomtänkta övningar att använda och utbildningar att stärka individerna och se alla. Allt från deras eget ledarskap till att förstå sitt eget sammanhang i en grupp. Till alla FÖRÄLDRAR i föreningen ger vi föreläsningar och utbildningar i att vara trygga i sin roll bredvid planen och stöd till våra ledare med hur man är en bra idrottsförälder och hur man pratar med sina barn och ungdomar om social media, tobak, alkohol och droger. Materialet vi använder är testat under några år i föreningen av mig själv och några till som utbildare på t.ex SISU. Eller skapade just för detta. Som social media-föreläsning.

Vi skapar något nu som vi verkligen tror på. Något som jag känt saknats eller kunnat utvecklas. Och i dagarna har vi precis avslutat den djupare förankringsfasen hos ledarna. Kommer från möten idag där jag träffat ledare som leder lag mellan 6-9 år och ser behovet hos dem av att prata. Att skapa dialog över laggränser. Lära av varandra. Få utbyta erfarenheter. Har också varit på ett föräldramöte idag där jag pratat om föreningen. Hur vi jobbar och hur vi kommer att jobba med föreningsträdet i deras grupp. Att jag ser fram emot att få träffa dem och stötta dem till att bli världens bästa idrottsförälder. Att få prata kost och värderingsfrågor med dem.

Med start på höstlovet om en dryg vecka så startar de första träningarna där vi gemensamt jobbar för detta. Då kommer spelare i olika åldersgrupper träffas och tränas av vår ungdomskonsulent, mig, andra ledare och junior- och herrlagsspelare då vi även gjort en satsning på att utbilda ledare för framtiden. Ett antal juniorer och herrlagsspelare har gått en utbildning för att erhålla ledarlicens. En licens som tillåter dem att stå ensam i båset på en barn-eller ungdomsmatch. De har även fått lära sig den nya modellen och hur barn- och ungdomsidrott bedrivs idag inom svensk innebandy.

Nästa steg… Ja, mot toppen hoppas vi med en hel del erfarenhet, utbildade spelare och trygga barn och ungdomar. Som kommer att minnas sin idrott i Visby IBK som något positivt. Där de haft utbildade ledare och en trygg plats att komma till.

När man startar ett utvecklingsarbete eller förändringsarbete som detta är, krävs det framförallt mycket tålamod, kommunikation och förankring. Det krävs också mycket mod. Mod som man kanske inte alltid har. Förändringsarbeten i arbetslivet kan bl.a drivas av pengar, kultur, konkurrens eller andra saker. Förändringsarbete i ideella organisationer där vi har över 50 ledare som kommer till vår innebandyhall på sin fritid är något annat. Det kräver inte bara ett otroligt engagemang av mig som ledare utan också en ödmjukhet inför detta. Ju mer jag pratar med ledare, är ute och teambuildar lag eller jobbar med grupper så jobbar jag med mitt eget ledarskap. Jag sätts på prov varje vecka och det blir bara mer och mer intressant. Denna historia är inte färdigskriven än.

Kramas mycket <3

Ljus och lugn ger mig ro att skriva. Bästa avkopplingen.
Tända ljus och lugn ger mig ro att skriva.
23 oktober, 2016Permalink

Vad lärde jag mig?

 

När man varit i pluggbubblan i några månader och till sist tentar den så blir det alldeles tomt. ”Socialpsykologi med inriktning idrott”. Det har varit den roligaste högskolekursen jag hittills gått och jag börjar nu knyta ihop säcken. År av ledarskapsutbildningar, personlig utveckling i form av The Human Element och UGL, Utvecklingspsykologi, Förändringsledning av organisationer och organisationskultur och projektledarutbildning i kombination med mitt yrke skall nu kanske kunna ta mig vidare. Men vart?

I Socialpsykologin fick jag lära mig olika socialpsykologiska begrepp, teorier, metoder och användningsområden för dessa. Exempel på vad jag jobbade med och tentade i: gruppstrukturer och roller, ledarskap och kommunikation, attityder och aggression inom idrotten, lagsammanhållning och grupprocesser samt teambuilding.

Jag hade mycket nytta av att ha varit verksam inom lag och idrott på flera olika nivåer. Både som aktiv och ledare. Det som slår mig mest är att ledarens kommunikativa förmåga och gruppens sammansättning av olika roller, normer (oskrivna regler som är positiva) kommer att bli avgörande för om laget kommer att ta sig framåt genom grupprocessen eller inte. För om inte ledaren är mycket tydlig med vad som kommer att förväntas av var och en och rollerna inte är tvetydiga och man har accepterat sin roll så kommer resan att bli mer trevlig och en lagsammanhållning kan byggas upp. Det finns några hygienfaktorer som helt enkelt behöver finnas generellt. Nu finns det givetvis undantag. Det finns spelare i lag som inte kommer att anpassa sig till laget men då har laget även accepterat detta. Detta är en styrka det också.

Men om vi resonerar oss igenom detta nu!

Jag skrev ett inlägg om detta tidigare men det blev bara punktform. Vill nu utveckla dessa punkter:
Mix av spelare. Alla skall inte vara stöpta i samma form. Ni behöver alla typer av personligheter. En enkel personlighetstest kan visa på vart ni behöver lägga fokus. Ni kanske har för många av en personlighetstyp. Då blir det inte mycket levererat. Ni behöver ordningsmannen, clownen, rutinmänniskan, pådrivaren, den socialt kompetente. Varför? Det är olikheterna ni växer av, dra nytta av dom. Och det viktigaste av allt! Alla är lika värda. Ingen är sämre. Alla skall med. Och alla skall veta sin roll och fylla den. Låt alltså alla personligheter ta plats vid rätt tillfälle. Detta gör ni bl.a genom att sätta: mål, gruppmål och personliga mål, få dem SMARTa. Alla vet vart föreningen, laget, de mindre grupperna och individen skall någonstans. Utan mål? Ingen mening. Det är nu det magiska börjar. Lagsammanhållningen. Jo för: lagsammanhållning är A och O, bygg en sådan så alla är delaktiga. Nu börjar det hända magi. De vet sina roller, de jobbar mot ett gemensamt mål och de strävar efter att betyda något för varandra. De skall inte vilja skiljas när säsongen är slut. Detta kan inte komma av sig själv utan ofta genom att: sätta normer, sätt normer som är medmänskliga och inte kränkande. Här skall man inte använda sig av inkilningsmetoder som går ut på att supa ner varandra och förödmjuka varandra. Det bygger inga lag. Det bygger osäkerhet. Skapa tävlingar som främjar deras olika sidor så att alla får vara med. Behandla alla med respekt utan inkilningsprocedurer och kränkande särbehandling. Jag ser detta alldeles för ofta lågt ner i åldrarna,  inte drickandet dock. Sluta med detta okonstruktiva beteende omedelbart. När processen att bygga det nya laget inför säsongen är igång så ha respekt för grupprocesserna och förstå dom. Alla kommer inte älska varandra från första stund. Men de skall respektera varandra. Ni skall igenom ett antal steg i gruppen och det är inte konstigt. Träningskultur är A och O för satsande lag, alla skall med, skall du bygga ett satsande lag så finns det inga genvägar. Är det löpning så är det så för alla friska och hela spelare. Att låta några stå över kommer gör att du tappar motivationen. och du får social maskning. Att det är orättvist och att vissa spelare har en tendens att vara mer värda än andra. Då kommer inte alla göra jobbet och man tar inte i lika mycket. Låt alla komma till tals och var transparenta, otroligt viktigt! Alla människor vill vara lyssnade till, känna sig behövda och vara älskade. Det är grunden till det mesta. Ha roligt, skratta mycket, utan humor så blir det trist. Ni skall vara tillsammans mycket och det skall vara kul. Led laget situationsanpassat. Du som ledare kan inte ha samma strategi alltid. Ofta agerar man snabbt och på reflex då man är i pressade coachingsituationer men ibland kanske man skall ta ett steg tillbaka och delegera ledarskapet helt till gruppen att lösa situationen. Varför är det viktigt? Jo, för du visar att du litar på dom och tror på deras kompetens. Och sist men inte minst led laget genom utvecklande ledarskap, vad är då det? Det är när man är ett föredöme, man jobbar efter värdegrund och tar ansvar. Man lever som man lär och man har personlig omtanke om sitt lag. Man stöttar med både utvecklande och positiv feedback. Var en inspiratör och motivera. Ditt jobb som ledare är att få med dig alla. Visa det med tydliga mål och gå samma väg. Uppmuntra och var delaktig så att man ser att du lyssnar. Uppmuntra till kreativitet. Det är av misstagen vi lär oss om det skulle bli fel.

Och jag tänker lite så här nu. Är det inte mycket sunt förnuft jag skriver här?

laget

Kramas mycket <3

9 juni, 2016Permalink

När poletten ramlar ännu längre ner…

Är i slutet av min högskolekurs. Jag läser Socialpsykologi med inriktning idrott. Jag har en del kvar. Ett webbseminarie, en dugga och en hemtenta. Det känns helt ok ändå. Vissa saker kan göra en trött men denna har varit mer upplyftande för mig än tidigare kurser jag läst. Nu till det väsentliga. Denna utbildning syr ihop den stora bilden. Vi kan sitta och tro att det handlar om antingen kompetens inom idrotten el kompetens inom psykologin. Men se ni det handlar om helheten.

Jag har haft långa djupa diskussioner med de jag litar på mest i mitt liv och jag har kommit fram till att det är otroligt komplext. Det man tror fungerar i ett lag kommer inte göra det i ett annat osv. Men en sak är grunden för allt lagbygge.

Har lite exempel och detta är inte allt.
Grunderna:

  • mix av spelare
  • lagsammanhållning är A och O, bygg en sådan så alla är delaktiga
  • sätta normer, sätt normer som är medmänskliga och inte kränkande
  • sätta mål, gruppmål och personliga mål, få dem SMARTA
  • behandla alla med respekt utan inkilningsprocedurer och särbehandling
  • låt alla personligheter ta plats vid rätt tillfälle
  • dra nytta av era olikheter
  • ha respekt för grupprocesserna och förstå dom
  • träningskultur är A och O för satsande lag, alla skall med
  • låt alla komma till tals och var transparenta
  • ha roligt, skratta mycket
  • led laget situationsanpassat
  • ha koll på social maskning

Det är ju inte lite och det är högskolekurser var och en av dessa punkter och det är väl egentligen dit jag vill komma. Det är inte enkelt detta. Det är något att ha respekt för. Och i allt detta är vi bara människor allihop.

Har ni varit i ett lag där ni känner att allt klickar? Vad gjorde den ledaren? Vad gjorde dina lagkamrater? Har du varit i ett lag där du vantrivts? Vad var det som hände?

När jag listade ner egenskaper hos bra och dåliga tränare och lag i mina år som ledare och utövare så blev det ganska tydligt.
Det blev som en mix av bra idrottsledare och chef – öppen, tydlig, kommunikativ, prestigelös, ödmjuk, empatisk, ha humor, vara kompetent, lyhörd.
Dåliga idrottsledare och chef: inåtvänd, otydlig, ostrukturerad, bordus, osmidig i sitt sätt, auktoritär i fel tillfälle, förminskande.

Tänk er drömledaren… Se er i spegeln och tänk.

”Jag är den ledaren jag alltid velat ha!”

Det kan krävas en del livserfarenhet i detta. Men det kan också vara rent sunt förnuft. För vem är det du leder? Är det 25 ungdomar eller dig själv? Det kanske är båda?

”Ett gott huvud och ett gott hjärta är alltid en förträfflig kombination.”
-Nelson Mandela

Kramas mycket <3

 

11 april, 2016Permalink

Du, du fantastiska ledare.

”Om dina handlingar inspirerar andra att drömma mer, lära sig mer, åstadkomma mer och bli mer. Då är du en ledare – John Quincy Adams”

Har använt detta citat många gånger främst för mina egna måls skull och för att hitta energi.

Men vad utgör en bra ledare el tränare?
Vad utgör en dålig ledare el tränare?

Ni har säkert träffat på båda.

Kommer du ihåg dina tränare när du var ung?
Kommer du ihåg vilka egenskaper som de hade som du gillade eller inte gillade?
Vad var det som gjorde att du gick till träningarna?

Har du inte utövat någon idrott finns det andra ledare att fundera över. Ja för de finns överallt. Dina lärare och chefer.

Jag kommer ihåg mina bra och dåliga tränare. Jag kommer ihåg mina lärare. Ännu idag kan jag träffa dom och känna att de var fantastiska. Eller inte…
Vad var det som gjorde att jag gillade dom?
För mig var det främst deras energi och entusiasm. Ni vet känslan av att känna att man betyder allt när man träffar den personen. Outtröttlig och glad och ger allt för just dig. Du känner att du är viktigt för just honom eller henne.
Empati och bekräftelse. Att känna att han eller hon ser mig eller känner med mig. Att han eller hon faktiskt vet vilka som är mina andra intressen. Hur min familjekonstellation ser ut. Att jag inte gillar levergryta.
Kompetens och struktur. Till viss del är detta givetvis viktigt. Jag ville inte ha en tränare som glömde komma till träningarna eller inte kunde lära mig min idrott. Men i o m att det var barn och ungdomsidrott så löser sig mycket genom spontanitet och med mina lagkamrater.

Jag har strävat efter att mitt eget ledarskap skall bygga på detta för jag vet hur skön känslan var när detta fungerade.

Jag vill tacka dig Rolf – för att du var grym på att lära mig orientera. Du hade mycket tålamod, var lugn och du satt i skogen med mig och mina orienteringsvänner i ur och skur. Att lära sig duscha mitt ute i skogen i 8 grader i luften krävs både motivation och styrka och sätter perspektiv på att det är lite ljummet i duschen i idrottshallarna idag. Jag glömmer aldrig då du tog fram tumkompassen första gången. Jag kände mig tre år äldre och jättetuff. Du gav feedback på ett sätt som fick mig att tro att jag kommit på lösningen själv. En otrolig förebild var och är du för mig. Tack Rolf!

Jag vill tacka dig Sture – för att du alltid var glad på träningarna trots att vi kunde vara lite stökiga. Du hade humor och du lärde mig layups att inte titta på bollen när jag dribblade. Du gav mig energi varje gång. I Gråboskolans gymnastiksal många timmar. Tack Sture!

Jag vill tacka dig Lasse – för att du alltid såg oss alla. Du hade alltid tid att prata med mig. Du lärde mig screens, jobba djupt i försvar och att sätta fart på mig själv och bollen. Och alla resor vi åkte på. Båtåkande gotlänningar…Ja dom känner vi till. Tack Lasse!

Det ni lärde mig var att drömma mer, vilja lära mig mer och åstadkomma mer. Det är er jag tänker på i min mix när jag tränar och utbildar ungdomar.

Ni är fantastiska.

Tack

Kramas mycket <3

laget
Spelarna peppar varandra med personliga ord de ger varandra.
AT
Med ett mål i sikte blir resan mycket enklare.

 

22 mars, 2016Permalink

Vem blir mobbare?

Jag kommer ihåg slagen i bakhuvudet i trappan i Södervärnskolan.

Jag kommer ihåg klottret i viadukten vi Linds Växthus. Det var skrivet med blå spritpenna. ”Anna Thulin är en hora”. Jag var 13 år gammal.

Jag kommer ihåg skolavslutningen i 8:an då jag fick fly från Almedalen med dem efter mig skrikandes. ”Vi kommer aldrig lämna dig ifred”

De var två år äldre. De var mellan 5-7 st. Några drivande, några påhejande och några som aldrig sa något men bara hängde med. De var tuffa och de ville imponera på varandra. I drygt 5 år var jag trakasserad, mobbad och kränkt och vet än idag inte varför. De flesta av dom vände ju t o m bort blicken när vi möttes själva. Bara jag och en av dom.

Det pågick inte varje dag.

Idag träffar jag dem i mataffärer, på föräldramöten och på idrottsevenemang. Man spekulerar i att mobbare snabbt går vidare. Men att den mobbade inte kan göra det. Att de lider av detta hela sitt liv på något sätt. Jag tror att jag kan bekräfta det hittills.

Jag fick höra av kuratorn att jag kunde vara lugn en gång. Då 9:orna hade praktik. Någonstans där så försvann tilliten till vuxna. Hela vuxenvärlden svek. Mina föräldrar försökte givetvis hjälpa men det var ett krig som vi inte kunde vinna. Det slutade inte helt förrän mina plågoandar gått ut gymnasiet.

Jag blev kallad plugghäst av mina klasskamrater också. För att jag alltid satt kvar i klassrummet när alla andra gick till biblioteket för att göra sina grupparbeten. Det ingen visste var att jag inte vågade gå dit ifall mina plågoandar skulle vara där.

Jag har idag svårt att lita på människor. Jag gör helst saker själv. Och jag jobbar hårt. Det är sannolikt en av anledningarna till att jag 2004-2005 gick i väggen. Den sommaren minns jag ingenting.

Jag bestämde mig i höstas för att göra en föreläsning internt i Visby IBK för att prata om mobbningen som sker idag. På nätet. Det som kallas social media.

Anledningen till att jag gör detta är för att lyfta blicken på ledare och föräldrar. För att de skall få vetskap om vilka sociala media som finns idag.  Ja jag var själv drabbad som ni vet men då var det ansikte mot ansikte. Det som sker idag döljs. Det döljs i våra barn och ungdomars mobiltelefoner, datorer. I deras sovrum. Om ungdomarna inte öppnar upp och berättar för oss vuxna vad de råkar ut för kommer det fortsätta.

Idag pågår mobbningen, kränkningarna och trakasserierna dygnet runt. Mina föreläsningar handlar om sociala medier högt som lågt. Vad man använder idag på nätet, hur det används och syftet med dessa.

Varför är det så enkelt att mobba och kränka på nätet då? Jo! Det är för att man kan skriva precis vad man vill och man kan inte se den andres reaktion. Vilket gör detta mycket råare. Och när det även sker anonymt blir det en outhärdlig osäkerhet bland våra barn- och ungdomar. Vem hatar mig? Vem kränker mig?

Vem blir mobbad?

Vem är mobbare?

Att lita på andra är det svåraste.

Vem blir mobbad?

Vem är mobbare?

Min föreläsning har nu fått en större arena. Denna kan ni anmäla er till via SISU.
Pling pling – Social media

Kramas mycket <3

Om ni vill se en ganska hård och gripande film så kommer det en från URPlay här: Det handlar om dig

20 februari, 2016Permalink

Ett ord, bara ett kan krossa en annan människa

Startar året med att påbörja en ny högskolekurs. Jag började gå korta högskolekurser för några år sedan. Jag läser någon kurs vartannat år. Denna gång gick det snabbare då jag redan är igång med den ny ett år för tidigt egentligen. Alltid kvartsfart och distans. Denna gång blir det Socialpsykologi med inrikting på idrott. Distans på Högskolan i Halmstad. Förra året läste jag Utvecklingspsykologi 0-25 år. Och innan dess förändringsledning av organisationsstrukturer och organisationskultur. Jag börjar helt enkelt att knyta ihop säcken nu för framtida mål. Mål som bara för mig och ytterst få andra är kända. Det skall bli spännande och jag hoppas att orka satsa nu denna termin trots heltidsjobb och ledaruppdrag i föreningar. Jag har fått kurslitteraturen och det är några kg bok, på engelska. Jag är i himlen!

Men det som egentligen kommer att bli mest intressant just nu i närtid är ett nystartat pilotprojekt i Visby IBK som jag gör för föräldrar och ledare till barn och ungdomar över 12 år. Det handlar guidning i social media och om hur näthat kan se ut. Hur barn och ungdomar rör sig i social media idag och vad som är hett och inte.

Om hur utanförskap kommer till och förhoppningsvis väcker det frågor och tankar som i sin tur kan stötta och hjälpa barn och ungdomar idag. För kan vi få föräldrarnas förståelse och nyfikenhet kring detta och börja prata mer med sina barn kring detta så kan vi vinna en och annan som inte blir utsatt. Det kommer inte finnas några facit eller svar men en och annan aha-upplevelse är målet.

Jag kommer gå igenom hur tonårshjärnan fungerar i stort. Hur tonåringen faktiskt fysiologiskt och kognitivt fungerar hela vägen upp till att de är runt 25 år och hur de här sociala medierna litegrann flörtar med deras hjärna. Om varför det kan bli som det blir. Jag kommer visa inslag från olika appar. Som både kommer vara roliga och vissa fall rent näthat.

Till min hjälp har jag haft min 14-årige son. Han har fått stå ut med mängder av frågor från mig och han har stöttat mig allra mest i detta. Han borde få en medalj i tålamod. Jag tror att han direkt förstod syftet jag var ute efter och därmed hjälpte mig. Han är min stjärna i detta.

Det är en hel rad med olika medier vi skall ta oss igenom denna kväll. En del kommer några säkert aldrig ha hört talas om. En del använder de själva. En del kommer jag lämna nästan helt och bara omnämna då de nästan inte används längre av våra unga.

Kommer förklara huvudsyftena med de olika medierna enligt skaparna och hur de används idag. Ibland kanske det från början inte var tänkt för samma sak som det blev i slutändan.

Ett ord, bara ett ord kan för alltid sätta spår i en annan människa. Det kommer man få se på mina föreläsningar.

Kramas mycket <3

7 januari, 2016Permalink