När Bra inte är Bra

Hur många gånger har man inte hört det på matcher och träningar och sannolikt använt det själv då och då – Bra eller Bra jobbat. Men vad betyder det egentligen?

För barn och unga som du tränar betyder det flera olika saker. Det blir även negativt och förvirrande för under t.ex. ett byte eller en aktion som idrottaren gör sker flera moment. Står då tränaren och säger ”Bra” eller ”Bra jobbat” – så blir det framförallt förvirrande för utövaren som kanske inte alls gjort hela aktionen bra. Återkoppling eller feedback är viktigt för att utövarna ska lära sig saker på träningarna och matcherna. ”Bra” visar sig vara ett ord med många innebörder. Bra kan då till och med vara dåligt.

Det som tränare säger flest gånger när vi tror att vi ger positiv feedback är just ordet: Bra! Det kan ha olika betydelser – Det kan användas för att hålla farten uppe. När utövarna skall byta övning. När de står i kö. Och som summering. Och ibland även när tränaren talat om vad som skall göras och säger sedan bra för att övningen skall sättas igång. Även när idrottaren gjort saker sämre säger tränare ordet, Bra. Detta innebär att utövarna får feedback som uttrycks i ordet Bra, även på prestationer som inte håller.

De som tränar eller spelar match vill ha någon form av återkoppling på det han eller hon gör. Hur vi som tränare uttrycker oss är då väldigt viktigt både med vår röst och med vårt kroppspråk.

Ett tips då: ge positiv feedback på beteendenivå. Berätta vad utövaren gjorde bra inte vad utövaren är – detta för att sannolikheten då ökar att de gör det igen. För de vill ha beröm på det som de lyckades med. Gå också från att instruera till att guida. Genom att ställa frågor till dem om hur de skulle vilja lösa uppgifter som kommer till dem när du ser att de behöver guidning eller stöd. De kommer då känna sig mer kompetenta och få uttrycka sin åsikt och det sker ett lärande. Det ökar även deras motivation och energi.

<3 

20 november, 2018Permalink

Laget framför Jaget – lagsammanhållning

Jag får ibland frågan om varför försäsongen eller lagsammahållningen inte går som det är tänkt. Varför det är dålig närvaro, varför laget inte drar åt samma håll som ni ledare tycker, varför ni inte har den dynamik ni vill ha. Och jag ställer alltid frågan tillbaka.
”Hur är det tänkt?” Och får alltid svaret att
”Vi gör som förra året, med samma upplägg, samma intervall och samma teambuildande aktiviteter.”
”Hur då?” frågar jag
”Jo vi har en teambuildinghelg och så. Vi springer intervaller, tränar styrka på försäsongen.”

Nej, säger jag. Det räcker absolut inte med en teambuildinghelg. Det är kontinuitet och stabilitet som krävs för att bygga lag. Att bygga lag och samhörighet sker året runt, säsongen igenom och startar med dig själv som ledare och spelare. Jag fascineras otroligt av lag och målsättningar. Varför går det inte som vi vill ibland? Varför blev det på det ena eller det andra sättet? Vad är lagsammanhållning? Varför klickar det i vissa lag och i andra inte? Vilket mål har ni satt för försäsongen?

Och varför drar era aktiva inte åt samma håll?

När säsongen börjar lida mot sitt slut så vill vi inte att någon spelare i laget skall sluta. Det borde vara målet för alla lag. Men några kanske slutar, en del blir uppflyttade i andra lag i föreningen och en del blir värvade till andra föreningar. Det man skall känna till när man har med människor att göra är att frågan om att duga alltid är där. Varför får han eller hon och inte jag? Kommer någon ta min position i laget vid nytillkomna spelare och vad händer om en person som haft en viss position eller roll slutar. Att bagatellisera detta och säga att tiden har sin gång eller att ”din tid kommer” är inte ett bra sätt att hantera en spelare på. Man måste vara väldigt konkret i sin kommunikation. Och så fort det sker en förändring i gruppen så förändras dynamiken. Vi börjar om och behöver jobba tillsammans.

Det finns några kritiska karriärövergångar inom idrotten och det är från barn/ungdom till junior. Från junior till vuxen/elit och från elit till att sluta. Allt detta behöver föreningar ha kunskap om för att göra övergångarna så smidiga som möjligt. Och hjälpa individen. Varför tror ni att unga talanger misslyckas? Jo, för att de trots att de är superduktiga inte är redo och som förening hjälper man inte dom förman förstår inte. Vad händer med en talang som varit mest framstående i sin åldersgrupp under flera år, som lyfts upp till ett herrlag/damlag och då inte är mest framstående längre. Hjälper ni föreningar dessa?

Detta är inte typiskt för unga idrottare. Detta gäller för de flesta människor. Att duga. Bli lyssnade till och att känna sig kompetenta.

Åter till frågan om lagsammahållningen. Hur ofta omvärderar ni ledare ert kontrakt med er själva om vilken ledare ni vill vara? Har ni ett kontrakt eller filosofi? Har ni inte det tycker jag det är dags att skaffa sig det. Så ni vet om ni kanar av vägen för om man skall leda ett lag med en massa olika individer så behöver man veta vad man gör. Det är ni som sätter er prägel på träning flera dagar i veckan. Det är ni som kanske kommer att vägleda dem i andra frågor som inte bara rör idrotten. Och då får jag ibland höra att lagsammahållningen i gruppen inte är bra. Och man brukar skylla på både det ena och det andra. Han/hon gör si eller så. Vi har inte haft tid för teambuilding. Vi har prioriterat bort teambuilding. Två spelare har inte dragit jämnt mm mm. Flera olika förklaringar till varför lagsammanhållningen inte varit bra. Då tänker jag – vilken roll har du som tränare och ledare? Jo…här är några.

Tränarens roll:
Kommunikationen är viktig.  Den behöver först och främst vara öppen och effektiv för att främja lagsammanhållningen.
– Effektiv kommunikation
Alla behöver vara bekväma med att uttrycka sina tankar och funderingar. Att alla öppet vågar beskriva vad man tycker eller känner, specificera den känslan man har och vilka förändringar du vill ha och vad du tror kommer att ske om du får till dessa förändringar. Tränarna behöver se till så att alla är med på tåget. Att man är dedikerad för uppgiften men också att man är dedikerad för att vara i gruppen och vara i relation med de andra. När tränarna pratar om uppgiften och de sociala utmaningarna och alla förstår dessa så kommer det bidra till ökad lagsammanhållning. Att som idrottare inte få veta varför man skall göra en viss övning eller springa intervaller osv tyder på dålig kommunikation. Har ni som ledare varit tydliga med målet? Kommunikation kan vara annat också. Hur normmedveten är du som tränare? Vilken jargong har du själv som tränare? Tänk efter vad du säger innan du säger det. Vilka uttryck använder du dig utav? Är alla i laget inkluderade eller är någon inte med? Vem är du? Vad gör du? Hur pratar du?

– Förklaring av individuella roller i lagets framgång
Tränarna behöver ha ett förhållningssätt mot individen i laget att visa för denne att var och en har ett unikt bidrag till gruppen. Att alla är viktiga och att dennes bidrag kommer öka lagets framgång. Detta gäller även staben i laget. När då sedan individen förstår de olika rollerna i laget och helheten så kan individen börja känna med laget. Ett trick är att vid vissa tillfällen tilldela spelare andra positioner än vad de är vana vid. Som att säga ”Gå några mil i hans skor.” för att få lite uppmärksamhet kring allas bidrag. Det visar att man även bryr sig om varandras ansträngning om man förstår vad den personen jobbar för. Och var tydliga med positioner, lagkaptener och rollfördelning väldigt tidigt. Redan på försäsongen.

– Mål och gruppmål
Om man sätter upp specifika, utmanande mål så har det en positiv inverkan och effekt både på individen och grupprestationen. Mål gör att laget fokuserar och ger laget en känsla av överenskommelser. När laget når målen vill man att de skall uppmuntra varandra att sträva efter nya mål. Målen behöver vara tydligt definierade för att även gynna eller utveckla lagsammanhållningen ytterligare. Dessa mål skall hellre vara prestationsbaserade än resultatbaserade. Gruppmålen skall alltså inte handla om poäng utan om prestation, något som kan mätas i anträngning. Individuella mål är givetvis oerhört viktigt också men inte just för lagsammanhållningen.

– Undvik överdriven spelaromsättning
Man har sett att lagsammanhållningen minskar när det är stor spelaromsättning. Om detta sker kan man be de som varit med länge i laget att hjälpa till med integrationen av nytillkomna så de känner sig välkomna. Vid varje bortfall el nytillkommen ledare el spelare så börjar grupprocesserna om. Det tar energi. Har ni mentorer i era lag, eller faddrar?

– Ha schemalagda lagmöten
Under säsongen behöver tränaren planera in lagmöten. På dessa möten behöver alla kunna prata öppet, ärligt och konstruktivt och beskriva sina positiva och negativa känslor. Man kan på detta sätt lösa interna stridigheter och mobilisera kring varför man är där och skapa energi. Man kan prata om olika saker. Hur vi lär oss av våra misstag, omdefiniera mål el delmål och prata om vårt beteende som spelare eller medlem av laget. Även om det inte finns några konflikter just vid tillfället så är det viktigt att samlas ändå. Man kan ha övningar som går ut på att man berättar vilka olika egenskaper man gillar med varandra för att stärka varandra. Teambuilding. Ha respekt och empati för varandra. Om det är tyst på era möten behöver ni fundera på varför det är tyst.

– Lär känna lagets klimat
Tränaren måste känna till lagets klimat. Tränaren behöver ha vetskap om vilka som har hög status i laget och hur relationerna ser ut. Hittar man dessa kan man dra nytta av dessa individer för att kommunicera mellan sig själv och laget. Man kan använda sig av spelarråd el informella ledare. Lagkaptener hittar ni ofta här.

– Lär känna andra
Man behöver lära känna varandra. Vilka roller som finns och vilka behov olika individer här. Låt individerna avslöja något om sig själva. Detta för att lära känna varandra på ett annat plan än bara som lagmedlemmar. Kanske någon erfarenhet som man har el något man gjort. Detta för gruppen närmare varandra.

Så! Hur ser ert ledarkontrakt/ledarfilosofi ut?

Kramas mycket <3

19 juli, 2018Permalink

Lagsammanhållning och social maskning

Jag får ibland uppdraget att hålla i lagsamlingar. Mitt uppdrag brukar vara från tränaren:
”Vi behöver ha en teambuildinghelg för att svetsa samman gänget!”

Nej, säger jag. Det räcker absolut inte med en teambuildinghelg. Det är kontinuitet och stabilitet som krävs för att bygga lag. Att bygga lag och samhörighet sker året runt, säsongen igenom och startar med dig själv som ledare och spelare. Jag fascineras otroligt av lag och målsättningar. Varför går det inte som vi vill ibland? Varför blev det på det ena eller det andra sättet? Vad är lagsammanhållning? Varför klickar det i vissa lag och i andra inte?

Det är givetvis en komplex och mycket svår fråga egentligen men jag tror att vi behöver lära känna varandra först. Vi kommer inte att gilla alla. Och vi behöver ha en öppen och rak kommunikation.

När säsongen börjar lida mot sitt slut så vill vi inte att någon spelare i laget vill sluta! Det borde vara målet för alla lag. Jag skall nu prata om något som heter social maskning. Man ser det ganska ofta faktiskt, fastän man inte tänker på det. Det är helt mänskligt och väldigt intressant.

Både på elitnivå och bredd eller ungdomsnivå sker det social maskning.

Social maskning är när man som aktiv inte ger allt i varje given situation.

Varför uppstår social maskning?

  • man vill som utövare inte riskera att dra ett tyngre lass än övriga gruppmedlemmar. ex. ”Varför skall jag ta den löpningen när jag inte tror/ser att min lagkompis gör det?”
  • man sparar sitt bästa tills man är tvungen att jobba och anstränga sig själv. ex. ”Jag väntar tills min tränare säger till mig att gå in 100%”
  • man litar på andra i gruppen bättre i den aktuella uppgiften. ex. ”Spelare XX brukar alltid göra det eller det. Han eller hon får fortsätta göra det!”
  • man är av naturen lat och tror sig kunna gömma sig i massa. ex. ”Varför skall jag göra detta?”
  • man litar på att stjärnspelaren i gruppen skall göra jobbet (om en sådan finns) ex. ”Tränaren pratar så gott om Spelare XX så han eller hon får göra det. Han eller hon är ju så bra…”

Social maskning kan öka vid några av följande förhållanden:

  • den aktives bidrag till gruppen kan inte bli bedömd oberoende av gruppen.
  • uppgiften känns inte meningsfull, man vet inte varför man utför uppgiften.
  • den aktives personliga delaktighet el involvering är låg. Man får inte vara med och säga sin mening. Man får inte vara delaktig i beslut. Eller bara några få utövare i gruppen får vara med och fatta beslut.
  • de övriga i gruppen förväntas prestera bra och anstränga sig mycket. T.ex tränare har pratat om vissa spelare framför gruppen. Att han eller hon betyder mycket. Social maskning blir påtaglig då resterande lag väntar på att denne skall prestera.
  • man tror att man möter en svagare motståndare. Det klassiska…att ställa in skorna.
  • man känner att det man bidrar med är överflödigt. Att ingen bryr sig ändå.

För att minimera detta så måste man som tränare försöka framhäva varje persons speciella bidrag. Att alla blir sedda och känner sig unika. Detta sker redan i rollsökningsprocessen tidigt på säsongen i varje ny lagkonstellation och fortsätter sedan resten av säsongen. Ingen får lämnas utanför. Och här tänker jag att det är i målsättningarna för säsongen detta sker med de individuella målen. Är målen SMARTa för individen på den nivån och sammankopplar vi dem med lagets mål? Uppföljning bör hela tiden göras genom individuella samtal t.ex. Och sist men inte minst så är det viktigt att öka lagsammanhållningen.

Jag tror att man uppnår sina målsättningar och minimerar social maskning genom att ha hög lagsammanhållning – men även det är komplext. Det går även att mäta. Man tittar på sig utifrån en begreppsmodell.

– Individens attraktion till gruppen – uppgift:
”Hur involverad är jag i laget? Har jag en tydlig roll?” Här finns lagets uppgift, mål och vilka metoder som vi använder. Individuell måluppfyllnad.”Vill jag vara med här? Tror jag på detta?”
– Individens attraktion till gruppen – socialt:
”Är jag accepterad? Vill jag vara med dessa spelare även utanför planen?” Också något som grundar sig redan i början av säsongen och bör då växa sig starkare el vara på samma nivå under säsongen.
– Gruppintegration – uppgift:
”Är vi ett sammanhållande lag?” ”Har gruppen tydliga mål, uppgifter och metoder?” ”Tror jag på att vi kommer att klara uppgiften” Har vi realistiska mål?
– Gruppintegration – socialt:
”Är vi en grupp utanför planen?” ”Vill vi träffas utanför planen?” ”Är alla med?”

Hur kan man öka lagsammanhållningen?
Tränarens roll:
Kommunikationen är viktig.  Den behöver först och främst vara öppen och effektiv för att främja lagsammanhållningen.

– Effektiv kommunikation
Alla behöver vara bekväma med att uttrycka sina tankar och funderingar. Att alla öppet vågar beskriva vad man tycker eller känner, specificera den känslan man har och vilka förändringar du vill ha och vad du tror kommer att ske om du får till dessa förändringar. Tränarna behöver se till så att alla är med på tåget. Att man är dedikerad för uppgiften men också att man är dedikerad för att vara i gruppen och vara i relation med de andra. När tränarna pratar om uppgiften och de sociala utmaningarna och alla förstår dessa så kommer det bidra till ökad lagsammanhållning. Lagmedlemmarna i gruppen blir då mer öppna mot varandra och ställer upp mer, pratar mer och lyssnar mer.

– Förklaring av individuella roller i lagets framgång
Tränarna behöver ha ett förhållningssätt mot individen i laget att visa för denne att var och en har ett unikt bidrag till gruppen. Att alla är viktiga och att dennes bidrag kommer öka lagets framgång. Detta gäller även staben i laget. När då sedan individen förstår de olika rollerna i laget och helheten så kan individen börja känna med laget. Ett trick är att vid vissa tillfällen tilldela spelare andra positioner än vad de är vana vid. Som att säga ”Gå några mil i hans skor.” för att få lite uppmärksamhet kring allas bidrag. Det visar att man även bryr sig om varandras ansträngning om man förstår vad den personen jobbar för.

– Utveckla stolthet i subgrupper
Det finns naturligt med subgrupperingar i lag. Det kan samlas kring positionerna. T.ex backarna för sig, målvakterna för sig, anfallare osv. De behöver få känna stolthet över sin position och insats. Man behöver känna att man betyder något i den positionen man har.

– Sätt upp utmanande gruppmål
Om man sätter upp specifika, utmanande mål så har det en positiv inverkan och effekt både på individen och grupprestationen. Mål gör att laget fokuserar och ger laget en känsla av överenskommelser. När laget når målen vill man att de skall uppmuntra varandra att sträva efter nya mål. Målen behöver vara tydligt definierade för att även gynna eller utveckla lagsammanhållningen ytterligare. Dessa mål skall hellre vara prestationsbaserade än resultatbaserade.

– Uppmuntra gruppidentiteten
Det är viktigt att känna att man har en gruppidentitet för att öka lagsammanhållningen. Det skall tränaren uppmuntra till. Det kan vara lagjackor som alla bär eller annat som visar att de är en helhet tillsammans.

– Undvik mindre sociala grupper
Subgrupper såsom backar, anfallare el andra typer av grupper är inte samma sak som formering av sociala smågrupper. Man vill undvika dessa smågrupper för de ger bara fördel till några få. Dessa grupper kommer oftast till när laget förlorar eller när några få inte känner att deras behövs är mötta. Eller när tränaren behandlar spelare olika. Tränaren måste snabbt hitta orsaken till att dessa sociala smågrupper bildas och bryta upp dem då det förstör laget mer än gör nytta. Det kan man göra genom att byta rumskompisar på resor om det är resande lag. Men att hitta dessa grupperingar snabbt behövs.

– Undvik överdriven spelaromsättning
Man har sett att lagsammanhållningen minskar när det är stor spelaromsättning. Om detta sker kan man be de som varit med länge i laget att hjälpa till med integrationen av nytillkomna så de känner sig välkomna. Vid varje bortfall el nytillkommen ledare el spelare så börjar grupprocesserna om. Det tar energi.

– Ha schemalagda lagmöten
Under säsongen behöver tränaren planera in lagmöten. På dessa möten behöver alla kunna prata öppet, ärligt och konstruktivt och beskriva sina positiva och negativa känslor. Man kan på detta sätt lösa interna stridigheter och mobilisera kring varför man är där och skapa energi. Man kan prata om olika saker. Hur vi lär oss av våra misstag, omdefiniera mål el delmål och prata om vårt beteende som spelare eller medlem av laget. Även om det inte finns några konflikter just vid tillfället så är det viktigt att samlas ändå. Man kan ha övningar som går ut på att man berättar vilka olika egenskaper man gillar med varandra för att stärka varandra. Teambuilding.

– Lär känna lagets klimat
Tränaren måste känna till lagets klimat. Tränaren behöver ha vetskap om vilka som har hög status i laget och hur relationerna ser ut. Hittar man dessa kan man dra nytta av dessa individer för att kommunicera mellan sig själv och laget. Man kan använda sig av spelarråd el informella ledare.

– Lär känna andra
Man behöver lära känna varandra. Vilka roller som finns och vilka behov olika individer här. Låt individerna avslöja något om sig själva. Detta för att lära känna varandra på ett annat plan än bara som lagmedlemmar. Kanske någon erfarenhet som man har el något man gjort. Detta för gruppen närmare varandra.

Kramas mycket <3

 

7 januari, 2018Permalink