Lagsammanhållning och social maskning

Jag får ibland uppdraget att hålla i lagsamlingar. Mitt uppdrag brukar vara från tränaren:
”Vi behöver ha en teambuildinghelg för att svetsa samman gänget!”

Nej, säger jag. Det räcker absolut inte med en teambuildinghelg. Det är kontinuitet och stabilitet som krävs för att bygga lag. Att bygga lag och samhörighet sker året runt, säsongen igenom och startar med dig själv som ledare och spelare. Jag fascineras otroligt av lag och målsättningar. Varför går det inte som vi vill ibland? Varför blev det på det ena eller det andra sättet? Vad är lagsammanhållning? Varför klickar det i vissa lag och i andra inte?

Det är givetvis en komplex och mycket svår fråga egentligen men jag tror att vi behöver lära känna varandra först. Vi kommer inte att gilla alla. Och vi behöver ha en öppen och rak kommunikation.

När säsongen börjar lida mot sitt slut så vill vi inte att någon spelare i laget vill sluta! Det borde vara målet för alla lag. Jag skall nu prata om något som heter social maskning. Man ser det ganska ofta faktiskt, fastän man inte tänker på det. Det är helt mänskligt och väldigt intressant.

Både på elitnivå och bredd eller ungdomsnivå sker det social maskning.

Social maskning är när man som aktiv inte ger allt i varje given situation.

Varför uppstår social maskning?

  • man vill som utövare inte riskera att dra ett tyngre lass än övriga gruppmedlemmar. ex. ”Varför skall jag ta den löpningen när jag inte tror/ser att min lagkompis gör det?”
  • man sparar sitt bästa tills man är tvungen att jobba och anstränga sig själv. ex. ”Jag väntar tills min tränare säger till mig att gå in 100%”
  • man litar på andra i gruppen bättre i den aktuella uppgiften. ex. ”Spelare XX brukar alltid göra det eller det. Han eller hon får fortsätta göra det!”
  • man är av naturen lat och tror sig kunna gömma sig i massa. ex. ”Varför skall jag göra detta?”
  • man litar på att stjärnspelaren i gruppen skall göra jobbet (om en sådan finns) ex. ”Tränaren pratar så gott om Spelare XX så han eller hon får göra det. Han eller hon är ju så bra…”

Social maskning kan öka vid några av följande förhållanden:

  • den aktives bidrag till gruppen kan inte bli bedömd oberoende av gruppen.
  • uppgiften känns inte meningsfull, man vet inte varför man utför uppgiften.
  • den aktives personliga delaktighet el involvering är låg. Man får inte vara med och säga sin mening. Man får inte vara delaktig i beslut. Eller bara några få utövare i gruppen får vara med och fatta beslut.
  • de övriga i gruppen förväntas prestera bra och anstränga sig mycket. T.ex tränare har pratat om vissa spelare framför gruppen. Att han eller hon betyder mycket. Social maskning blir påtaglig då resterande lag väntar på att denne skall prestera.
  • man tror att man möter en svagare motståndare. Det klassiska…att ställa in skorna.
  • man känner att det man bidrar med är överflödigt. Att ingen bryr sig ändå.

För att minimera detta så måste man som tränare försöka framhäva varje persons speciella bidrag. Att alla blir sedda och känner sig unika. Detta sker redan i rollsökningsprocessen tidigt på säsongen i varje ny lagkonstellation och fortsätter sedan resten av säsongen. Ingen får lämnas utanför. Och här tänker jag att det är i målsättningarna för säsongen detta sker med de individuella målen. Är målen SMARTa för individen på den nivån och sammankopplar vi dem med lagets mål? Uppföljning bör hela tiden göras genom individuella samtal t.ex. Och sist men inte minst så är det viktigt att öka lagsammanhållningen.

Jag tror att man uppnår sina målsättningar och minimerar social maskning genom att ha hög lagsammanhållning – men även det är komplext. Det går även att mäta. Man tittar på sig utifrån en begreppsmodell.

– Individens attraktion till gruppen – uppgift:
”Hur involverad är jag i laget? Har jag en tydlig roll?” Här finns lagets uppgift, mål och vilka metoder som vi använder. Individuell måluppfyllnad.”Vill jag vara med här? Tror jag på detta?”
– Individens attraktion till gruppen – socialt:
”Är jag accepterad? Vill jag vara med dessa spelare även utanför planen?” Också något som grundar sig redan i början av säsongen och bör då växa sig starkare el vara på samma nivå under säsongen.
– Gruppintegration – uppgift:
”Är vi ett sammanhållande lag?” ”Har gruppen tydliga mål, uppgifter och metoder?” ”Tror jag på att vi kommer att klara uppgiften” Har vi realistiska mål?
– Gruppintegration – socialt:
”Är vi en grupp utanför planen?” ”Vill vi träffas utanför planen?” ”Är alla med?”

Hur kan man öka lagsammanhållningen?
Tränarens roll:
Kommunikationen är viktig.  Den behöver först och främst vara öppen och effektiv för att främja lagsammanhållningen.

– Effektiv kommunikation
Alla behöver vara bekväma med att uttrycka sina tankar och funderingar. Att alla öppet vågar beskriva vad man tycker eller känner, specificera den känslan man har och vilka förändringar du vill ha och vad du tror kommer att ske om du får till dessa förändringar. Tränarna behöver se till så att alla är med på tåget. Att man är dedikerad för uppgiften men också att man är dedikerad för att vara i gruppen och vara i relation med de andra. När tränarna pratar om uppgiften och de sociala utmaningarna och alla förstår dessa så kommer det bidra till ökad lagsammanhållning. Lagmedlemmarna i gruppen blir då mer öppna mot varandra och ställer upp mer, pratar mer och lyssnar mer.

– Förklaring av individuella roller i lagets framgång
Tränarna behöver ha ett förhållningssätt mot individen i laget att visa för denne att var och en har ett unikt bidrag till gruppen. Att alla är viktiga och att dennes bidrag kommer öka lagets framgång. Detta gäller även staben i laget. När då sedan individen förstår de olika rollerna i laget och helheten så kan individen börja känna med laget. Ett trick är att vid vissa tillfällen tilldela spelare andra positioner än vad de är vana vid. Som att säga ”Gå några mil i hans skor.” för att få lite uppmärksamhet kring allas bidrag. Det visar att man även bryr sig om varandras ansträngning om man förstår vad den personen jobbar för.

– Utveckla stolthet i subgrupper
Det finns naturligt med subgrupperingar i lag. Det kan samlas kring positionerna. T.ex backarna för sig, målvakterna för sig, anfallare osv. De behöver få känna stolthet över sin position och insats. Man behöver känna att man betyder något i den positionen man har.

– Sätt upp utmanande gruppmål
Om man sätter upp specifika, utmanande mål så har det en positiv inverkan och effekt både på individen och grupprestationen. Mål gör att laget fokuserar och ger laget en känsla av överenskommelser. När laget når målen vill man att de skall uppmuntra varandra att sträva efter nya mål. Målen behöver vara tydligt definierade för att även gynna eller utveckla lagsammanhållningen ytterligare. Dessa mål skall hellre vara prestationsbaserade än resultatbaserade.

– Uppmuntra gruppidentiteten
Det är viktigt att känna att man har en gruppidentitet för att öka lagsammanhållningen. Det skall tränaren uppmuntra till. Det kan vara lagjackor som alla bär eller annat som visar att de är en helhet tillsammans.

– Undvik mindre sociala grupper
Subgrupper såsom backar, anfallare el andra typer av grupper är inte samma sak som formering av sociala smågrupper. Man vill undvika dessa smågrupper för de ger bara fördel till några få. Dessa grupper kommer oftast till när laget förlorar eller när några få inte känner att deras behövs är mötta. Eller när tränaren behandlar spelare olika. Tränaren måste snabbt hitta orsaken till att dessa sociala smågrupper bildas och bryta upp dem då det förstör laget mer än gör nytta. Det kan man göra genom att byta rumskompisar på resor om det är resande lag. Men att hitta dessa grupperingar snabbt behövs.

– Undvik överdriven spelaromsättning
Man har sett att lagsammanhållningen minskar när det är stor spelaromsättning. Om detta sker kan man be de som varit med länge i laget att hjälpa till med integrationen av nytillkomna så de känner sig välkomna. Vid varje bortfall el nytillkommen ledare el spelare så börjar grupprocesserna om. Det tar energi.

– Ha schemalagda lagmöten
Under säsongen behöver tränaren planera in lagmöten. På dessa möten behöver alla kunna prata öppet, ärligt och konstruktivt och beskriva sina positiva och negativa känslor. Man kan på detta sätt lösa interna stridigheter och mobilisera kring varför man är där och skapa energi. Man kan prata om olika saker. Hur vi lär oss av våra misstag, omdefiniera mål el delmål och prata om vårt beteende som spelare eller medlem av laget. Även om det inte finns några konflikter just vid tillfället så är det viktigt att samlas ändå. Man kan ha övningar som går ut på att man berättar vilka olika egenskaper man gillar med varandra för att stärka varandra. Teambuilding.

– Lär känna lagets klimat
Tränaren måste känna till lagets klimat. Tränaren behöver ha vetskap om vilka som har hög status i laget och hur relationerna ser ut. Hittar man dessa kan man dra nytta av dessa individer för att kommunicera mellan sig själv och laget. Man kan använda sig av spelarråd el informella ledare.

– Lär känna andra
Man behöver lära känna varandra. Vilka roller som finns och vilka behov olika individer här. Låt individerna avslöja något om sig själva. Detta för att lära känna varandra på ett annat plan än bara som lagmedlemmar. Kanske någon erfarenhet som man har el något man gjort. Detta för gruppen närmare varandra.

Kramas mycket <3

 

7 januari, 2018Permalink

Teambuilding i all ära…

När det börjar närma sig slutet av säsongen i vissa idrotter och uppstart i andra så kan det finnas anledning att både reflektera och planera. Jag är speciellt intresserad av grupper och grupputveckling och inom socialpsykologin så jobbar man på att förstå detta ingående. Hur skapar man starka lag, i den bemärkelsen att finna kontinuitet och trygghet och hur får man lag att prestera under en längre period?

Grupputveckling är ingen linjär process. Den pendlar fram och tillbaka då människor inte är linjära utan agerar utifrån sina egna erfarenheter och sina egna perspektiv. Vad behöver en tränare eller organisation veta för att skapa vinnande lag? Vad är drivkraften och hur kan vi låta processen ha sin gång? Vi kan alltid jobba med teambuilding men är alla inte dedikerade eller hängivna så är det svårt att tvinga grupprocessen framåt.

Jag tänkte presentera pendelperspektivet. Det som de flesta grupper och lag går igenom. Detta kan även läggas över en vanlig arbetsgrupp men med andra ingångsvärden. Att vi har en uppgift gemensamt att lösa är det viktiga här. Vart står du i din egen process? Känner du igen dig oavsett om du är i ett lag eller arbetar i en grupp?

Steg 1:
Allmän orientering- uppstart/första träningen

Här känner ofta laget att sammanhållningen är god och man har en bra känsla av gemenskap i gruppen.

Beteenden: Man delar känslor av spänning och förhoppningar på den kommande säsongen. Det känns positivt och här ser man de tilldelade tydliga målen som oproblematiska och man ser oändliga möjligheter. Man vill känna tillhörighet och behöver kontroll och struktur. Du som ledare behöver vara tydlig med gruppens mål och individens mål.

Steg 2:
Differentiering och konflikt – försäsongsträning

Gruppen börjar nu delas upp både fysiskt och psykologiskt. Det bildas mindre subgrupper. Det kan bli konflikter när spelarna nu börjar konkurrera om de olika platserna i laget. Tränarna börjar nu tydliggöra vilka som kommer vara mer aktuella för spel än andra.

Beteenden: Lite mer avundsjuka, man tittar snett på varandra. Man blir orolig och pratar kanske illa om varandra.

Steg 3:
Resolution och sammanhållning – de sista träningsmatcherna innan serien börjar

Nu ökar sammanhållningen eftersom spelarna nu delar gemensamma mål och intressen på ett annat sätt. Man börjar förbereda sig inför seriestarten. Man känner att stämningen i laget är bättre och mer positiv.

Beteenden: Förväntansfullhet, mer positiv och hjälpsamma mot varandra. Man är tillgiven varandra.

Steg 4:
Differentiering och konflikt – under säsongen

När spelare belönas eller bestraffas olika så kan det återigen uppstå konflikter. Vissa spelare kan t.ex få mindre speltid och man känner sig orättvist behandlad. Vissa spelare följer inte normer men blir belönade ändå.

Beteenden: Mindre hjälpsamma mot varandra, tittar snett på varandra. Gnälligt.

Steg 5:
Upplösning – slut på säsongen

Om det varit en bra säsong så är sammanhållningen i laget vid detta steg oftast hög. Har det varit en sämre säsong så kan det vara mindre bra sammanhållning och man skyller på varandra eller tränaren.

Beteenden: Vid bra säsong: Glada och positiva och vill inte vara ifrån varandra. En sorg över att säsongen är slut. Tillgivenhet och samhörighet. Vid sämre säsong: Stämningen är låg. Man är irriterade på varandra och man känner inget speciellt för varandra och för laget. Konflikter uppstår och attributioner används mer om varför man inte hade en bättre säsong än som det blev. Attributioner används ofta för att inte ta eget ansvar för uppkommen situation. T.ex. Han eller hon tog inte löpningen. Golvet var halt. Det regnade under matchen. Man tar inget eget individuellt ansvar för situationen. Alla andra har gjort fel.

Teambuilding i all ära men gruppen behöver man jobbar med hela tiden.

Kramas mycket <3

 

21 februari, 2017Permalink

Drömmar om utveckling

Tillbaka på en bana men en annorlunda bana. En bana som ger mig kraft och energi. Jobbar just nu uteslutande med utveckling, ledarskap och utbildning i Visby IBK. Har gått från att stå fyra-sex dagar i veckan på en innebandyplan till att nu vara stöd till ledare, jobba med lagutveckling och utbilda i olika ämnen. Jag lever min dröm på så sätt kan man enkelt säga.

Jag skall nu berätta om ett utvecklingsarbete som jag och den kommitté jag är ansvarig för, driver just nu. Ett arbete som tagit över ett år att sätta i verket. Som legat och växt fram hos mig och herrlagstränaren under många samtal. Och som vi presenterade för vår styrelse i maj i år. När jag och tränaren för herrlaget insåg att vi pratade om samma saker och i mun på varandra så var det dags att genomföra. Till vår hjälp tog vi SISU och en innebandy-och föreningskunnig idrottskonsulent.

Bakgrunden till allt detta är att innebandyn gjorde för drygt fem år sedan något som många väntat på. Man hade tagit fram en modell baserad på fakta och forskning om hur barn och ungdomsidrott skulle bedrivas.

Modellen som heter Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) handlar om barn och ungas idrottsutövande, träning, tävling och återhämtning, baserat på utvecklingsfaser kopplat till biologisk ålder snarare än kronologisk ålder. Svenska Innebandyförbundet har skapat en ny modell om hur man skulle träna barn och ungdomar så att de senare kan välja breddidrott eller att satsa på elit.

Föreningen har jobbat med denna utvecklingsmodell sedan den sattes i drift och under våren 2016 gjorde jag och min kommitté ett stort utvecklingsarbete som mynnade ut i Visby IBKs föreningsträd. Detta efter att under hösten 2015 skapat och grundat föreningen med policys, riktlinjer och handlingsplaner kring hur vi bedriver barn- och ungdomsinnebandy i föreningen, policys kring alkohol, tobak, droger, resor och social media samt handlingsplaner kring mobbning och kränkande särbehandling implementerades.

Föreningsträdet är ett paket av utbildningar, innebandyövningar och föreläsningar för spelare, ledare och föräldrar som skall följa med barnet och ungdomens utveckling. Från det att de börjar med idrotten i barnaår tills dess att de kliver över och bli juniorer och kanske senare spelar i ett representationslag eller på motionsnivå.

Vårt föreningsträd är tänkt att lägga grunden hos våra SPELARE att bli så bra människor och innebandyspelare som möjligt. Att hitta en nivå att spela på som passar den enskilde individen. Spelare utbildas i kost, vila och träning, de får prata värderingsfrågor för att skapa sammansvetsade lag utan att ge avkall på att vara en stark individ med bra självkänsla. De får i unga år lära sig att vara tillsammans i grupp och även veta hur unika de är. Föreningsträdet ger våra LEDARE stöd och förutsättningar att vara trygga i sin ledarroll och utvecklas som personer. Med många genomtänkta övningar att använda och utbildningar att stärka individerna och se alla. Allt från deras eget ledarskap till att förstå sitt eget sammanhang i en grupp. Till alla FÖRÄLDRAR i föreningen ger vi föreläsningar och utbildningar i att vara trygga i sin roll bredvid planen och stöd till våra ledare med hur man är en bra idrottsförälder och hur man pratar med sina barn och ungdomar om social media, tobak, alkohol och droger. Materialet vi använder är testat under några år i föreningen av mig själv och några till som utbildare på t.ex SISU. Eller skapade just för detta. Som social media-föreläsning.

Vi skapar något nu som vi verkligen tror på. Något som jag känt saknats eller kunnat utvecklas. Och i dagarna har vi precis avslutat den djupare förankringsfasen hos ledarna. Kommer från möten idag där jag träffat ledare som leder lag mellan 6-9 år och ser behovet hos dem av att prata. Att skapa dialog över laggränser. Lära av varandra. Få utbyta erfarenheter. Har också varit på ett föräldramöte idag där jag pratat om föreningen. Hur vi jobbar och hur vi kommer att jobba med föreningsträdet i deras grupp. Att jag ser fram emot att få träffa dem och stötta dem till att bli världens bästa idrottsförälder. Att få prata kost och värderingsfrågor med dem.

Med start på höstlovet om en dryg vecka så startar de första träningarna där vi gemensamt jobbar för detta. Då kommer spelare i olika åldersgrupper träffas och tränas av vår ungdomskonsulent, mig, andra ledare och junior- och herrlagsspelare då vi även gjort en satsning på att utbilda ledare för framtiden. Ett antal juniorer och herrlagsspelare har gått en utbildning för att erhålla ledarlicens. En licens som tillåter dem att stå ensam i båset på en barn-eller ungdomsmatch. De har även fått lära sig den nya modellen och hur barn- och ungdomsidrott bedrivs idag inom svensk innebandy.

Nästa steg… Ja, mot toppen hoppas vi med en hel del erfarenhet, utbildade spelare och trygga barn och ungdomar. Som kommer att minnas sin idrott i Visby IBK som något positivt. Där de haft utbildade ledare och en trygg plats att komma till.

När man startar ett utvecklingsarbete eller förändringsarbete som detta är, krävs det framförallt mycket tålamod, kommunikation och förankring. Det krävs också mycket mod. Mod som man kanske inte alltid har. Förändringsarbeten i arbetslivet kan bl.a drivas av pengar, kultur, konkurrens eller andra saker. Förändringsarbete i ideella organisationer där vi har över 50 ledare som kommer till vår innebandyhall på sin fritid är något annat. Det kräver inte bara ett otroligt engagemang av mig som ledare utan också en ödmjukhet inför detta. Ju mer jag pratar med ledare, är ute och teambuildar lag eller jobbar med grupper så jobbar jag med mitt eget ledarskap. Jag sätts på prov varje vecka och det blir bara mer och mer intressant. Denna historia är inte färdigskriven än.

Kramas mycket <3

Ljus och lugn ger mig ro att skriva. Bästa avkopplingen.
Tända ljus och lugn ger mig ro att skriva.
23 oktober, 2016Permalink

När poletten ramlar ännu längre ner…

Är i slutet av min högskolekurs. Jag läser Socialpsykologi med inriktning idrott. Jag har en del kvar. Ett webbseminarie, en dugga och en hemtenta. Det känns helt ok ändå. Vissa saker kan göra en trött men denna har varit mer upplyftande för mig än tidigare kurser jag läst. Nu till det väsentliga. Denna utbildning syr ihop den stora bilden. Vi kan sitta och tro att det handlar om antingen kompetens inom idrotten el kompetens inom psykologin. Men se ni det handlar om helheten.

Jag har haft långa djupa diskussioner med de jag litar på mest i mitt liv och jag har kommit fram till att det är otroligt komplext. Det man tror fungerar i ett lag kommer inte göra det i ett annat osv. Men en sak är grunden för allt lagbygge.

Har lite exempel och detta är inte allt.
Grunderna:

  • mix av spelare
  • lagsammanhållning är A och O, bygg en sådan så alla är delaktiga
  • sätta normer, sätt normer som är medmänskliga och inte kränkande
  • sätta mål, gruppmål och personliga mål, få dem SMARTA
  • behandla alla med respekt utan inkilningsprocedurer och särbehandling
  • låt alla personligheter ta plats vid rätt tillfälle
  • dra nytta av era olikheter
  • ha respekt för grupprocesserna och förstå dom
  • träningskultur är A och O för satsande lag, alla skall med
  • låt alla komma till tals och var transparenta
  • ha roligt, skratta mycket
  • led laget situationsanpassat
  • ha koll på social maskning

Det är ju inte lite och det är högskolekurser var och en av dessa punkter och det är väl egentligen dit jag vill komma. Det är inte enkelt detta. Det är något att ha respekt för. Och i allt detta är vi bara människor allihop.

Har ni varit i ett lag där ni känner att allt klickar? Vad gjorde den ledaren? Vad gjorde dina lagkamrater? Har du varit i ett lag där du vantrivts? Vad var det som hände?

När jag listade ner egenskaper hos bra och dåliga tränare och lag i mina år som ledare och utövare så blev det ganska tydligt.
Det blev som en mix av bra idrottsledare och chef – öppen, tydlig, kommunikativ, prestigelös, ödmjuk, empatisk, ha humor, vara kompetent, lyhörd.
Dåliga idrottsledare och chef: inåtvänd, otydlig, ostrukturerad, bordus, osmidig i sitt sätt, auktoritär i fel tillfälle, förminskande.

Tänk er drömledaren… Se er i spegeln och tänk.

”Jag är den ledaren jag alltid velat ha!”

Det kan krävas en del livserfarenhet i detta. Men det kan också vara rent sunt förnuft. För vem är det du leder? Är det 25 ungdomar eller dig själv? Det kanske är båda?

”Ett gott huvud och ett gott hjärta är alltid en förträfflig kombination.”
-Nelson Mandela

Kramas mycket <3

 

11 april, 2016Permalink

Du, du fantastiska ledare.

”Om dina handlingar inspirerar andra att drömma mer, lära sig mer, åstadkomma mer och bli mer. Då är du en ledare – John Quincy Adams”

Har använt detta citat många gånger främst för mina egna måls skull och för att hitta energi.

Men vad utgör en bra ledare el tränare?
Vad utgör en dålig ledare el tränare?

Ni har säkert träffat på båda.

Kommer du ihåg dina tränare när du var ung?
Kommer du ihåg vilka egenskaper som de hade som du gillade eller inte gillade?
Vad var det som gjorde att du gick till träningarna?

Har du inte utövat någon idrott finns det andra ledare att fundera över. Ja för de finns överallt. Dina lärare och chefer.

Jag kommer ihåg mina bra och dåliga tränare. Jag kommer ihåg mina lärare. Ännu idag kan jag träffa dom och känna att de var fantastiska. Eller inte…
Vad var det som gjorde att jag gillade dom?
För mig var det främst deras energi och entusiasm. Ni vet känslan av att känna att man betyder allt när man träffar den personen. Outtröttlig och glad och ger allt för just dig. Du känner att du är viktigt för just honom eller henne.
Empati och bekräftelse. Att känna att han eller hon ser mig eller känner med mig. Att han eller hon faktiskt vet vilka som är mina andra intressen. Hur min familjekonstellation ser ut. Att jag inte gillar levergryta.
Kompetens och struktur. Till viss del är detta givetvis viktigt. Jag ville inte ha en tränare som glömde komma till träningarna eller inte kunde lära mig min idrott. Men i o m att det var barn och ungdomsidrott så löser sig mycket genom spontanitet och med mina lagkamrater.

Jag har strävat efter att mitt eget ledarskap skall bygga på detta för jag vet hur skön känslan var när detta fungerade.

Jag vill tacka dig Rolf – för att du var grym på att lära mig orientera. Du hade mycket tålamod, var lugn och du satt i skogen med mig och mina orienteringsvänner i ur och skur. Att lära sig duscha mitt ute i skogen i 8 grader i luften krävs både motivation och styrka och sätter perspektiv på att det är lite ljummet i duschen i idrottshallarna idag. Jag glömmer aldrig då du tog fram tumkompassen första gången. Jag kände mig tre år äldre och jättetuff. Du gav feedback på ett sätt som fick mig att tro att jag kommit på lösningen själv. En otrolig förebild var och är du för mig. Tack Rolf!

Jag vill tacka dig Sture – för att du alltid var glad på träningarna trots att vi kunde vara lite stökiga. Du hade humor och du lärde mig layups att inte titta på bollen när jag dribblade. Du gav mig energi varje gång. I Gråboskolans gymnastiksal många timmar. Tack Sture!

Jag vill tacka dig Lasse – för att du alltid såg oss alla. Du hade alltid tid att prata med mig. Du lärde mig screens, jobba djupt i försvar och att sätta fart på mig själv och bollen. Och alla resor vi åkte på. Båtåkande gotlänningar…Ja dom känner vi till. Tack Lasse!

Det ni lärde mig var att drömma mer, vilja lära mig mer och åstadkomma mer. Det är er jag tänker på i min mix när jag tränar och utbildar ungdomar.

Ni är fantastiska.

Tack

Kramas mycket <3

laget
Spelarna peppar varandra med personliga ord de ger varandra.
AT
Med ett mål i sikte blir resan mycket enklare.

 

22 mars, 2016Permalink

Vad sa du?

Jag funderar mycket över det här med kommunikation. Vad är det som gör att kommunikation är så svårt. Jag dök på detta för några år sedan i en chefsutbildning och denna har jag ännu med mig. Främst i coaching under match.
Vi hör hälften av vad som sägs (50 %)
vi lyssnar på hälften av det (25 %)
vi förstår hälften av det (12,5 %)
vi tror på hälften av det (6,25 %)
och vi kommer ihåg hälften av det (3,125%)

Tänk dig då 15 st spelare som du skall leda när de är fulla av adrenalin i match och kanske t o m ligger under. Här kommer all deras och din erfarenhet komma att spela stor roll. Det som är inövat och det som är repeterat. Time-out i lagsporter är korta. Jag tror att det är bra. Ge inte för många instruktioner.

Allt ni hör, ser och upplever är byggda från det att ni är små. Det man i utvecklingspsykologin säger är perception. Ni lagrar information om händelser, föremål, skrivna och talade ord under hela er uppväxt och det fortsätter hela livet då ni är med om nya händelser. Detta blir då lättare att tolka för hjärnan om ni varit med om det tidigare och det plockar hjärnan fram när den dyker på det. Därför är kommunikationens hinder det brus som finns mellan sändare och mottagaren av meddelandet. Därför är just kommunikation svårt. Och speciellt i pressade nya situationer.

Här finns några tips på saker att ta till vid kommunikation. Lång lista men ack så viktig.

Här följer en rad bra tips i kommunikationen med andra:

  • Var direkt och precis
    Rak i kommunikationen, ej via andra eller genom hintar. Var direkt genom att prata med personen det berör.
  • Äg ditt meddelande. Det är ingen annans meddelande. Ta ansvar.
    Använd jag-form, ex jag anser att mm. Inte man eller du-budskap som är dömande eller tolkande.
  • Var komplett och specifik
    Ge all information som behövs för att kunna förstå ditt meddelande. Omformulera och be om frågor om du är osäker. Gissa inte om ditt budskap har gått fram utan fråga tills du vet.
  • Var tydlig och konsistent
    Undvik dubbla budskap, tex jag skulle vilja låta dig få chansen men du får ha tålamod. Var medveten om vad du vill ha sagt och varför. Planera viktiga samtal i god tid.
  • Uttryck behov och känslor tydligt
    Var medveten och och/eller bli uppmärksam på vilka känslor som samtalet uppväcker hos dig för du visar dessa. Var sensitiv för de känslor det du säger uppväcker hos andra och respondera på dessa verbalt eller med kroppsuttryck.
  • Separera fakta från åsikter
    Skilj på fakta och egna värderingar. Klargör vad du sett, hört eller vet innan du värderar det.
  • Leverera meddelanden i ‘rätt’ tid
    att reta sig på saker och skjuta upp samtalet om det kan vara kontraproduktivt men inte sällanär det bra att vänta exempelvis sova på saken. Det är bättre att agera än redagera
  • Undvik en dold agenda
    Säg det du menar. Meddela vad du vill säga med en gång. Var öppen och beredd att ändra ståndpunkt genom att du får den andres perspektiv och ny information.
  • Var stödjande
    Ditt sammanlagda meddelande bör visa stöd, undvik sarkasm, hot, negativa jämförelser eller att döma
  • Var konsekvent med dina icke-verbala meddelanden
    Dvs bete dig inte på ett sätt och prata på ett annat
  • Förstärk med repetition
    Repetera det viktigaste i dina meddelande.
  • Gör dina meddelanden lämpliga för mottagarens referensram
    Dvs använd lämpliga ordval. Förbered dig
  • Sök feedback för att dina meddelanden mottagits på ett korrekt sätt.
    Är min beskrivning tydlig tycker du? Om inte fråga så du kan vara ännu tydligare.

 

Och kom ihåg hur du som mottagare tar emot meddelandet. ”Att höra är inte samma sak som att lyssna”

Hur kan du visa att du faktiskt har lyssnat på din samtalspart?

 

9 mars, 2016Permalink

Lagsammanhållning, vad kan du som lagmedlem göra?

Har tidigare beskrivit lagsammanhållning, minimering av social maskning och att nå våra mål och att det är komplext men att grunden är att jobba med roller, laget och människan tillsammans. En lagsammanhållning där säsongen börjar lida mot sitt slut inte vill vara utan sina lagkamrater.

Öppenhet är bland det viktigaste som jag som lagkamrat behöver bjuda på om jag skall komma in i gruppen och vara en del av den.

– Lär känna varandra
Viktigt är att lära känna varandra. Och att acceptera att alla är olika och alla inte kan vara stöpta i samma form och vara bra på samma saker som en själv. Kommer det nya medlemmar i gruppen är detta extra viktigt att du som lagkamrat bjuder till så att ni lär känna varandra.

– Vara hjälpsam
Att försöka och verka för att alla är ömsesidigt beroende av varandra i ett lag. Att hjälpa varandra ger ofta en samhörighet. Att jag ställer upp för dig om det är något du behöver hjälp med. Det kan handla om att visa hur man skall göra en viss uppgift på planen som individen har svårt med eller till att visa vart affären ligger om det är någon som flyttat hit utifrån. Ställ upp för varandra.

– Ge varandra positiv feedback
Stödja och supporta varandra är viktigt i ett lag. Att inte vara negativ utan istället uppmuntrande och positiv. Har någon gjort ett misstag på planen el i någon situation så stötta hellre än slå ner på lagkamraten. Han eller hon vet att misstag är gjort. Du behöver inte förstärka det.

– Var ansvarsfull
Som lagkamrat skall man inte skylla på andra och andras prestation utan vara ansvarsfull. Vi vinner och förlorar tillsammans är en bra regel. Vi hjälper varandra och stöttar varandra. Använd dig inte av attributioner som att golvet gjorde att bollen studsade eller att motståndarna var på ett visst sätt. Vi kommer alltid råka ut för saker och saker vi inte kan påverka. Ta ansvar för dig själv.

– Kommunicera öppet och ärligt med tränarna
Man skall som lagmedlem se till så att tränarna får ärlig och korrekt information om vad som händer i laget. Inget prat bakom ryggen på varken spelare el ledare.

– Lös konflikter omedelbart
Om en lagmedlem har en konflikt el meningsskiljaktighet med någon tränare el lagkamrat så skall personen ta direkt initiativ för att lösa det. Spelare skall inte bara gnälla och ventilera sina känslor utan måste också se till att själva hjälpa till att lösa problemen. Görs inte detta kommer det explodera och energin går åt till att vara irriterad.

– Ge 100% alltid
Att jobba hårt, speciellt på träning hjälper till att få ihop gruppen. Dedikering och engagemang är smittsamt. Att visa det goda exemplet kommer att visa att man vill och ge en positiv effekt på laget. Och lagsammanhållningen. Detta visar också att social maskning inte är ok.

Det finns ett par tips under menyn Innebandylaget som jag använt för att skapa lagsammanhållning och teambuilda lag. Små enkla medel att få individer att öppna sig.

 

9 mars, 2016Permalink

Lagsammanhållning, minimering av social maskning och nå våra mål

Har precis tentat av en oerhört rolig del av min utbildning. Läser socialpsykologi med inriktning idrott. Man talar ibland om att ”Vi behöver ha en teambuildinghelg för att svetsa samman gänget!” Nej, säger jag. Det räcker absolut inte med en teambuildinghelg. Det är kontinuitet och stabilitet som krävs för att bygga lag. Att bygga lag och samhörighet sker året runt, säsongen igenom och startar med dig själv som ledare el spelare. Jag fascineras otroligt av lag och målsättningar. Varför går det inte som vi vill ibland? Varför blev det på det ena eller det andra sättet? Vad är lagsammanhållning? Varför klickar det i vissa lag och i andra inte?

Det är givetvis en komplex och mycket svår fråga egentligen men jag tror att vi behöver tycka om varandra först och främst. Och vi behöver ha en öppen och rak kommunikation. När säsongen börjar lida mot sitt slut så vill vi inte att någon spelare i laget skall vilja sluta! Gäller alla nivåer.

Både på elitnivå och bredd eller ungdomsnivå sker det social maskning. Jag ser det ganska ofta faktiskt.

Social maskning är när man som aktiv inte ger allt i varje given situation.

Varför uppstår social maskning?

  • man vill inte riskera att dra ett tyngre lass än övriga gruppmedlemmar.
  • man sparar sitt bästa tills man är tvungen att jobba och anstränga sig själv.
  • man litar på andra i gruppen bättre än aktuella uppgiften.
  • man är av naturen lat och tror sig kunna gömma sig i massa.
  • man litar på att stjärnspelaren i gruppen skall göra jobbet (om en sådan finns)

Social maskning kan öka vid några av följande förhållanden:

  • den aktives bidrag till gruppen kan inte bli bedömd oberoende av gruppen.
  • uppgiften känns inte meningsfull.
  • den aktives personliga delaktighet el involvering är låg.
  • en jämförelse mot gruppens standard går inte att göra.
  • de övriga i gruppen föväntas prestera bra och anstränga sig mycket.
  • man tror att man möter en svagare motståndare.
  • man känner att det man bidrar med är överflödigt

För att minimera detta så måste man som tränare försöka framhäva varje persons speciella bidrag. Att alla bli sedda och känner sig unika. Detta sker redan i rollsökningsprocessen tidigt på säsongen i varje ny lagkonstellation och fortsätter sedan resten av säsongen. Ingen får lämnas utanför. Och här tänker jag att det är i målsättningarna för säsongen detta sker med de individuella målen. Är målen SMARTa för individen på den nivån och sammankopplar vi dem med lagets mål? Uppföljning bör hela tiden göras på individuella samtal t.ex. Och sist men inte minst så är det viktigt att öka lagsammanhållningen.

Jag tror att man uppnår sina målsättningar och minimerar social maskning genom att ha hög lagsammanhållning – men även det är komplext. Det går även att mäta. Man tittar på sig utifrån en begreppsmodell.

– Individens attraktion till gruppen – uppgift:
”Hur involverad är jag i laget? Har jag en tydlig roll?” Här finns lagets uppgift, mål och vilka metoder som vi använder. Individuell måluppfyllnad.”Vill jag vara med här? Tror jag på detta?”
– Individens attraktion till gruppen – socialt:
”Är jag accepterad? Vill jag vara med dessa spelare även utanför planen?” Också något som grundar sig redan i början av säsongen och bör då växa sig starkare el vara på samma nivå under säsongen.
– Gruppintegration – uppgift:
”Är vi ett sammanhållande lag?” ”Har gruppen tydliga mål, uppgifter och metoder?” ”Tror jag på att vi kommer att klara uppgiften” Har vi realistiska mål?
– Gruppintegration – socialt:
”Är vi en grupp utanför planen?” ”Vill vi träffas utanför planen?” ”Är alla med?”

Hur kan man öka lagsammanhållningen?
Tränarens roll:
Kommunikationen är viktig.  Den behöver först och främst vara öppen och effektiv för att främja lagsammanhållningen.

– Effektiv kommunikation
Alla behöver vara bekväma med att uttrycka sina tankar och funderingar. Att alla öppet vågar beskriva vad man tycker eller känner, specificera den känslan man har och vilka förändringar du vill ha och vad du tror kommer att ske om du får till dessa förändringar. Tränarna behöver se till så att alla är med på tåget. Att man är dedikerad för uppgiften men också att man är dedikerad för att vara i gruppen och vara i relation med de andra. När tränarna pratar om uppgiften och de sociala utmaningarna och alla förstår dessa så kommer det bidra till ökad lagsammanhållning. Lagmedlemmarna i gruppen blir då mer öppna mot varandra och ställer upp mer, pratar mer och lyssnar mer.

– Förklaring av individuella roller i lagets framgång
Tränarna behöver ha ett förhållningssätt mot individen i laget att visa för denne att var och en har ett unikt bidrag till gruppen. Att alla är viktiga och att dennes bidrag kommer öka lagets framgång. Detta gäller även staben i laget. När då sedan individen förstår de olika rollerna i laget och helheten så kan individen börja känna med laget. Ett trick är att vid vissa tillfällen tilldela spelare andra positioner än vad de är vana vid. Som att säga ”Gå några mil i hans skor.” för att få lite uppmärksamhet kring allas bidrag. Det visar att man även bryr sig om varandras ansträngning om man förstår vad den personen jobbar för.

– Utveckla stolthet i subgrupper
Det finns naturligt med subgrupperingar i lag. Det kan samlas kring positionerna. T.ex backarna för sig, målvakterna för sig, anfallare osv. De behöver få känna stolthet över sin position och insats. Man behöver känna att man betyder något i den positionen man har.

– Sätt upp utmanande gruppmål
Om man sätter upp specifika, utmanande mål så har det en positiv inverkan och effekt både på individen och grupprestationen. Mål gör att laget fokuserar och ger laget en känsla av överenskommelser. När laget når målen vill man att de skall uppmuntra varandra att sträva efter nya mål. Målen behöver vara tydligt definierade för att även gynna eller utveckla lagsammanhållningen ytterligare. Dessa mål skall hellre vara prestationsbaserade än resultatbaserade.

– Uppmuntra gruppidentiteten
Det är viktigt att känna att man har en gruppidentitet för att öka lagsammanhållningen. Det skall tränaren uppmuntra till. Det kan vara lagjackor som alla bär eller annat som visar att de är en helhet tillsammans.

– Undvik mindre sociala grupper
Subgrupper såsom backar, anfallare el andra typer av grupper är inte samma sak som formering av sociala smågrupper. Man vill undvika dessa smågrupper för de ger bara fördel till några få. Dessa grupper kommer oftast till när laget förlorar eller när några få inte känner att deras behövs är mötta. Eller när tränaren behandlar spelare olika. Tränaren måste snabbt hitta orsaken till att dessa sociala smågrupper bildas och bryta upp dem då det förstör laget mer än gör nytta. Det kan man göra genom att byta rumskompisar på resor om det är resande lag. Men att hitta dessa grupperingar snabbt behövs.

– Undvik överdriven spelaromsättning
Man har sett att lagsammanhållningen minskar när det är stor spelaromsättning. Om detta sker kan man be de som varit med länge i laget att hjälpa till med integrationen av nytillkomna så de känner sig välkomna. Vid varje bortfall el nytillkommen ledare el spelare så börjar grupprocesserna om. Det tar energi.

– Ha schemalagda lagmöten
Under säsongen behöver tränaren planera in lagmöten. På dessa möten behöver alla kunna prata öppet, ärligt och konstruktivt och beskriva sina positiva och negativa känslor. Man kan på detta sätt lösa interna stridigheter och mobilisera kring varför man är där och skapa energi. Man kan prata om olika saker. Hur vi lär oss av våra misstag, omdefiniera mål el delmål och prata om vårt beteende som spelare eller medlem av laget. Även om det inte finns några konflikter just vid tillfället så är det viktigt att samlas ändå. Man kan ha övningar som går ut på att man berättar vilka olika egenskaper man gillar med varandra för att stärka varandra. Teambuilding.

– Lär känna lagets klimat
Tränaren måste känna till lagets klimat. Tränaren behöver ha vetskap om vilka som har hög status i laget och hur relationerna ser ut. Hittar man dessa kan man dra nytta av dessa individer för att kommunicera mellan sig själv och laget. Man kan använda sig av spelarråd el informella ledare.

– Lär känna andra
Man kan jobba med personlighetstester. Man behöver lära känna varandra. Vilka roller som finns och vilka behov olika individer här. Låt individerna avslöja något om sig själva. Detta för att lära känna varandra på ett annat plan än bara som lagmedlemmar. Kanske någon erfarenhet som man har el något man gjort. Detta för gruppen närmare varandra.

Nästa gång kommer jag prata om de aktivas delaktighet för att öka lagsammanhållningen.

7 mars, 2016Permalink

Ett ord, bara ett kan krossa en annan människa

Startar året med att påbörja en ny högskolekurs. Jag började gå korta högskolekurser för några år sedan. Jag läser någon kurs vartannat år. Denna gång gick det snabbare då jag redan är igång med den ny ett år för tidigt egentligen. Alltid kvartsfart och distans. Denna gång blir det Socialpsykologi med inrikting på idrott. Distans på Högskolan i Halmstad. Förra året läste jag Utvecklingspsykologi 0-25 år. Och innan dess förändringsledning av organisationsstrukturer och organisationskultur. Jag börjar helt enkelt att knyta ihop säcken nu för framtida mål. Mål som bara för mig och ytterst få andra är kända. Det skall bli spännande och jag hoppas att orka satsa nu denna termin trots heltidsjobb och ledaruppdrag i föreningar. Jag har fått kurslitteraturen och det är några kg bok, på engelska. Jag är i himlen!

Men det som egentligen kommer att bli mest intressant just nu i närtid är ett nystartat pilotprojekt i Visby IBK som jag gör för föräldrar och ledare till barn och ungdomar över 12 år. Det handlar guidning i social media och om hur näthat kan se ut. Hur barn och ungdomar rör sig i social media idag och vad som är hett och inte.

Om hur utanförskap kommer till och förhoppningsvis väcker det frågor och tankar som i sin tur kan stötta och hjälpa barn och ungdomar idag. För kan vi få föräldrarnas förståelse och nyfikenhet kring detta och börja prata mer med sina barn kring detta så kan vi vinna en och annan som inte blir utsatt. Det kommer inte finnas några facit eller svar men en och annan aha-upplevelse är målet.

Jag kommer gå igenom hur tonårshjärnan fungerar i stort. Hur tonåringen faktiskt fysiologiskt och kognitivt fungerar hela vägen upp till att de är runt 25 år och hur de här sociala medierna litegrann flörtar med deras hjärna. Om varför det kan bli som det blir. Jag kommer visa inslag från olika appar. Som både kommer vara roliga och vissa fall rent näthat.

Till min hjälp har jag haft min 14-årige son. Han har fått stå ut med mängder av frågor från mig och han har stöttat mig allra mest i detta. Han borde få en medalj i tålamod. Jag tror att han direkt förstod syftet jag var ute efter och därmed hjälpte mig. Han är min stjärna i detta.

Det är en hel rad med olika medier vi skall ta oss igenom denna kväll. En del kommer några säkert aldrig ha hört talas om. En del använder de själva. En del kommer jag lämna nästan helt och bara omnämna då de nästan inte används längre av våra unga.

Kommer förklara huvudsyftena med de olika medierna enligt skaparna och hur de används idag. Ibland kanske det från början inte var tänkt för samma sak som det blev i slutändan.

Ett ord, bara ett ord kan för alltid sätta spår i en annan människa. Det kommer man få se på mina föreläsningar.

Kramas mycket <3

7 januari, 2016Permalink

Människan-pusselbitarna faller på plats

Jag blir ofta beskriven som drivande, strukturerad och engagerad i mitt yrke. Flera personlighetstester är gjorda på mig i olika sammanhang. Jag har gått kurser där man testat förmågor då jag leder människor på olika nivåer, i projekt och team. Jag har olika roller i olika grupper. De tester som betytt mest för mig är de tester som skickats till arbetskamrater samt till min privata umgängeskrets samtidigt där de skall beskriva mig med ett antal ord samtidigt som jag skall gissa vad de säger om mig. Resultaten har varit slående överensstämmande. Två helt skilda bilder av mig men samma beroende på om det är arbetskamrater eller vänner som svarat. Jag tror att människan är väldigt följsam i sina relationer och väljer roll beroende på grupp och uppgift.

Vilken roll tar du i dina olika relationer? Funderar du över det? Jag funderar mycket på det.

Jag var på ytterligare en ledarskapsutbildning inom innebandyn i helgen. En utbildning som plockar upp bland det viktigaste inom Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU). Människan! Inriktning för mig var spelare 12-16 år denna gång. Det handlade om ditt ledarskap och din förmåga till att leda andra och hur du leder dem. Lite besviken på övriga innebandygotland som inte var där. Vi var sex st totalt på den alla kategorier viktigaste utbildningen. Tre från min förening och tre från en annan. Vi hade väldigt bra samtal. Vi delade med oss. Vi var på olika nivåer från SSL-tränare till målvaktstränare. Varför är denna utbildning den viktigaste när du leder barn och unga samt de som är på väg mot elit, topp och bredd?

För om du inte har förståelsen för den kognitiva utvecklingen av de du leder så blir det svårt att ta hand om det som händer omkring dig. Du har din egen referensram men den är byggd på dina egna erfarenheter som kan vara nog så viktiga men det finns andra referenser också. Tänk dig att du levt ett väldigt lugnt och fridfullt liv. Det har varit kärnfamiljen. Mamma, pappa, syskon. Släktmiddagar. Julfirande. In i din trupp kommer det en kille el tjej som inte har mamma och/eller pappa. Får inga julklappar eller åker inte på släktmiddagar. Har inte råd att åka på cup, köpa träningsoverall. Hur gör du för att förstå denna individ med din referensram? Om du inte kan förstå individuella skillnader mellan människor och att kronologisk ålder inte betyder att de är på samma planhalva mentalt så kommer du stå där och fundera på vad var det som hände när de slutar eller beter sig illa mot varandra. För det är en verklighet. Vi har den ständigt i alla idrotter.

Vi behöver ha kvar så många som möjligt så länge som möjligt. Ett mantra som sprider sig genom innebandysverige. Vi behöver förstå vårt eget ledarskap och relationer spelare emellan. Det är lika komplext mellan barn och unga som mellan vuxna. Ni älskar inte alla ni jobbar med. Det är samma med våra spelare. Och de kan vara uppåt 20 st som du som ledare skall föra mot samma mål om ni har uttalade sådana.

Man talar om Svenssonmodellen. Se bild.

Svensk Innebandys Utvecklingsmodell bygger på denna.

Svenssonmodellen

Jag började under utbildningen fundera på hur vi byggt den ledarstab som jag mest är verksam i. Och då slog det mig. Vi täckte alla delar kompetensmässigt i Svenssonmodellen för den åldern vi tränar. Det jag nu behövde göra är att se vilka personliga kvalitéer som var och en har inom de olika delarna när det går bra i gruppen med innebandyn och dynamiken men även när det blåser. För det kommer att blåsa. Vi behöver kunna hantera stressade och pressade situationer. Både vi ledare och spelare. Vi behöver glädjas och skratta med varandra.

Jag tänkte tillbaka på att jag har jobbat hela hösten för att få in 9 st nya killar i laget. Ett lag som spelat ihop i 5-6 år skulle ta emot 9 st nya fantastiska killar. Varför känner vi idag att vi har lyckats?

Vi tog de olika delarna och byggde ett pussel. Min roll är att hantera det mentala. Veta så mycket om mina spelare som möjligt och vara lyhörd för deras behov. Kunna se om någon inte mår så bra utan att de säger något. Se till så att vi jobbar med feedback på ett bra sätt. En annan av ledarna har förmågan att vara lugn och metodisk i sin pedagogik. Kunna förklara och rita. Ytterligare en är duktig taktiskt när de behövs och kan tänka ut situationer på planen som görs till övningar. En tredje kan bygga upp en stämning i laget som kan lyfta taket om det krävs. Vi har ledare som jobbar med målvakter som kan mycket om teknik och spelsystem. Vi har fysfenomen som håller i spelarkroppens fysik. Vi använder oss av alla delar. Jag tror det är nyckeln.

Nu tar vi det ett steg längre. Vi kommer denna vecka göra tester där vi analyserar vilka vi är och hur vårt ledarskap ser ut. Analysen gör vi tillsammans efter att testresultaten är klara och så ser vi hur vi kan utnyttja våra förmågor på bästa sätt. Det kan tyckas vara väldigt ambitiöst. Det var första reflektionen jag fick från en utanför idrotten. Men jag tänker så här- Om vi skall ha kvar så många som möjligt så länge som möjligt och skapa en framtida bild hos våra unga idrottare att deras fritid och idrott var bland deras lyckligaste i deras uppväxt så behöver vi skapa förutsättningar för att lyckas. Vi behöver se människan bakom innebandyklubban och vi behöver förstå varandra.

När vi gjort detta skall vi träffa laget. Då skall de få jobba med copingstrategier för att hantera stress och oförutsedda händelser. Då skall de få gräva djupare i vilka de är och hur de uppfattas utåt. De har redan gjort detta för några år sedan. Men våra nya spelare har inte gjort det. Nu tar vi ett steg till. Det är då vi skall jobba med ”En för alla, alla för en” som är säsongen 2015/2016s ledord i Visby IBK P99/01.

Och glöm inte…
Kramas mycket <3

7 december, 2015Permalink