Varför mår unga så dåligt?

Jag var på ett seminarium för över ett år sedan och lyssnade på Peter Währborg, professor i beteendemedicin, docent i kardiologi, leg. läkare, psykolog och psykoterapeut. Det handlade om Stress hos barn och ungdomar, en föräldrafråga?

Aldrig förr har barn och ungdomar mått så dåligt psykiskt som de gör idag. Man menar att det nya moderna informationssamhället kan vara orsaker och att två epoker nu möts. Barn och deras vuxna föräldrar. Dessa två epoker hänger inte ihop. När föräldrar av idag inte vet vart deras barn håller hus i vårt nya informationssamhälle så blir det problem. Det blir problem för att den verklighet våra ungdomar är i är något overkligt för en del vuxna. Det kan både vara skrämmande och ointressant för föräldrar och något man inte orkar lära sig.

På bara några decennier så kännetecknas inte vår tid av industriproduktion på samma sätt som förr. Vår tid handlar mycket mer om hjärnor. Vi ställer mycket högre krav idag på hjärnans förmåga att tänka ut smarta lösningar än att producera el utföra industriarbeten. Men vår hjärna ser likadan ut nu som när den bildades i börja av evolutionen.

Kraven på våra barn och ungdomar är högre gällande prestation – vad de alltså kan. Förväntningar i PISA-rapporter och förväntningar på att våra barn skall klara saker som de för 50 år sedan inte behövde. Vi utvecklar saker i en takt som är mycket högre än tidigare.

Jag har spelare som har så mycket prov och läxor varje vecka att de inte hinner träna. Träna som gör att de mår bra. De sitter kväll efter kväll och kämpar och blir tröttare och tröttare. Vissa veckor sitter de med 3-4 prov, de 14 år. Jag har inga åsikter om prov och läxor men jag tror att vi behöver börja lyssna på våra ungdomar på ett annat sätt.

Vår hjärna mognar ända upp till 25 års ålder och det som mognar sist är de delar som sköter kontrollen över beteende och emotioner samt impulser och koncentration. Även det som har med beslutsfunktioner, överblick och bemästringsstrategier är det sista som utvecklas längst fram i hjärnan. Det vi idag alltså behöver använda oss av allt tidigare i åldrarna. Om vi nu säger att vi ställer höga krav på 14 åringar som inte har mognat färdigt så leder detta inte sällan till psykosociala problem. Den sociala kompetensen och det emotionella som då mognar sist gör att vissa barn och ungdomar inte orkar med. Barn måste ges möjlighet att tillägna sig detta och det får de inte idag.

Beteenden då? I o m att hjärnans delar för impulskontroll mognar sist kan det även förklara varför vissa tonåringar har en framtidsvision som sträcker sig till nästa måndag ungefär. Och även varför de kan tänkas reagera kraftigt på olika saker och inte bry sig det minsta om andra saker i det som kallas ungdomsegocentrism. Som tror att ”alla får vara ute till kl 02:00 när de är 14 år gamla och alla har dyra kläder och de coolaste prylarna”. Detta beror på den inre publik tonåringen har i hjärnan och en sammanslagen idé från flera de känner runtomkring. Det kan vara en förklaring till varför barn och ungdomar har beteenden som vi vuxna har svåra att förstå.

Hjärnan är väldigt känslig för stress och barn tål inte den psykosociala påverkan som ibland drabbar dom. Tänk er de anonyma påståendena på ask.fm eller Jodel. Hur skall man som 13-åring kunna värdera sanningshalt eller värdet av dessa inlägg. Utan att se den andre i ögonen. Jag blir bekymrad när jag hör föräldrar till ungdomar berätta för mig att de inte vet vad Snapchat är, Jodel el Ask.fm. Och de är inte heller intresserade av att veta.

Barn och unga har nämligen inte fått de strategier som behövs för att hantera sin livssituation som vi vuxna har och det är vi vuxna som måste hjälpa dem med detta. Och ibland hjälper det inte ens att vi vuxna gör allt vi kan.

Om vi går in på självkänsla…
Självkänsla handlar om de tankar man har om sig själv och den man är. Självkänslan har ingenting att göra med om man är bra eller dålig på att göra olika saker som mäts i Självförtroende. Det handlar om att känna att man är värd något bara genom att vara. Hur ens självkänsla är betyder mycket för hur man lever sitt liv och hur man mår. En hög självkänsla gör att man gör sånt som är bra för en, att man törs göra saker man vill, vågar knyta nya kontakter och kan säga både ja och nej till saker.

Vi behöver se varandra utanför det vi presterar. Möta varandra och visa varandra att vi duger som vi är.

Jag håller på att tjata hål i huvudet på föräldrar som det första de gör efter t.ex en match rosar barnet för hur många mål han eller hon gjorde och helst skriver det på Facebook också istället för att fråga barnet hur matchen kändes. Om ni tror att det kommer att gynna deras fortsatta idrottsliga karriär så kan det bli det motsatta, så sluta snälla. De gånger jag hör föräldrar ge pengar för varje mål deras söner eller döttrar gör så vänder det sig i magen på mig. Vad belönar vi??? De vill ju givetvis ha pengarna och kommer kännas sig totalt misslyckade när de inte gör målen och det kan tyvärr låsa sig helt p.g.a. prestationskrav. Nej… vad jag tror kommer betyda något är skapa individer som älskar livet och älskar varandra.

För det du gör som förälder och vuxen och hur du agerar kommer att följa dem för resten av deras liv, du är deras GPS. Du har gett dem arv och nedärvda gener så de kommer försöka förstå dig, sig själva och de runtomkring.

Du bygger dem från den dagen de ser det första dagsljuset. Bered dem för att bli självständiga och individuellt tänkande människor. De behöver få utforska, testa och vara jobbiga. De behöver vara älskade. De kommer att klara det om du hjälper dem och är deras GPS när de behöver.

I denna vecka kommer jag jobba med ett nytt lag och dess individer. Vi kommer jobba med självkänsla och självbild. Jag ser så framemot detta.

Kramas mycket <3

15 november, 2015Permalink